måndag 28 december 2009

Solspisar för klimatet


Jag har varit i Indien ett par gånger. Ett starkt minne därifrån är alla dofter som slår emot en, bl a rökdoften liksom det brunaktiga diset från alla eldar som pyr här och var. Mer än tre miljarder människor i världen är beroende av att elda ved och annan biomassa för sin energiförsörjning. Luftföroreningar från eldandet utgör ett stort hälsoproblem, med miljoner som dör, framförallt kvinnor och barn. Därutöver motsvarar sotet från dessa eldar närmare 20 procent av de globala utsläppen av växthusgaser (Ändå ingick inte detta i vare sig Kyotoprotokollet eller COP15 i Köpenhamn).

Allt detta enligt Stockholm Environment Institute som för några månader sedan publicerade en rapport med titeln Reducing Greenhouse Gas Emissions in India. Ett av förslagen är att övergå från matlagning över öppen eld till annat tillagningssätt som minskar på utsläppen av sot. Till exempel på solcellsspisar eller solspisar.

Jag kan tänka mig att det ligger något i påståendet att en minskning av sotutsläpp skulle kunna ge en betydligt snabbare effekt än en minskning av koldioxidutsläpp när det gäller att bromsa den globala uppvärmningen. Samtidigt är det nog oerhört viktigt att inte underskatta klimatproblemet utan försöka angripa det på alla tänkbara sätt. Men som sagt, vi kanske ska börja med att sponsra "solspisar" till den indiska landsbygden?

söndag 27 december 2009

Guantanamo - skamfläck som kvarstår?

Fånglägret i Guantanamo Bay på Kuba öppnade för snart åtta (8!) år sedan på order av George W Bush. Enligt uppgift i tidningen New York Times så dröjer stängningen av Guantanamo till år 2011 - eller senare. Skälet sägs vara pengabrist...

Av de ca 800 vuxna och tonåringar som suttit fängslade där, så är det ett ytterst fåtal som överhuvudtaget har anklagats för något brott.

President - och fredspristagare - Barack Obama har här ytterligare en brådskande uppgift i att rätta till vad hans föregångare ställde till med. Till dess kvarstår Guantanamo som en sann skamfläck för den nation som kallar sig "the greatest democracy on Earth".

torsdag 24 december 2009

En grön jul?


Mmmm. Äntligen julafton, och utanför fönstret är det vintervackert som på ett vykort.
På hedersplats på julbordet den ekologiska skinkan - mer än dubbelt så dyr som "vanlig"...
Någon i min närhet anser att jag är naiv och bör känna mig lurad. Det är ju så det är tyvärr; Man kan inte veta säkert. På samma sätt är det med klimatförhandlingar och allt. Om vi inte i slutänden kan känna tilltro till varandra så kan vi aldrig lösa de stora problemen tillsammans. Därför måste man våga vara lite naiv ibland och lita på medmäniskorna. Det var ju faktiskt det som Elinor Ostrom fick Nobelpriset för! En riktigt God Jul till alla - liksom jag - godtrogna och grönt blåögda!

måndag 21 december 2009

Drömmar om ett hållbart liv




Nu är jag hemma igen efter besöket i Umeå. Skönt att veta att sonen har det bra däruppe. Inför tågresan ville jag köpa ett par tidningar. Pressbyrån på Centralstationen är ett Eldorado för tidningsälskare! Men det går nästan till överdrift. Finns det verkligen regelbundna köpare av tidningar som True Crime, True Murder Stories, Kreativ mit Blumen, Beautiful Cards, Patchwork and Quilting? Men å andra sidan; Det finns säkert dom som tycker att jag är knäpp som köpte Camino, Klimatmagasinet Effekt, och Miljöaktuellt. Camino har jag läst tidigare och tycker den är riktigt bra. Övriga ville jag provläsa för första gången.
Förresten i Camino nr 13 skriver chefredaktören Johanna Stål:
"Vi pratar alldeles för lite om drömmar, vart vi vill, vad vi vill och hur vi ska nå dit. Det har sagts många gånger, men tåls att sägas igen: Om vi ska lyckas skapa ett hållbart samhälle måste vi sluta drömma om stora villor, snabba bilar, nyrenoverade kök, weekendresor till New York, den senaste teknikprylen och blodiga stekar till middag varje dag. Det kanske är en dröm för dig, men leder till en mardröm för många andra, kanske till och med i slutändan för dina egna barn."
Touché! Och lite jobbigt att läsa...

söndag 20 december 2009

Ett besök på Västerbottens museum

Har precis vaknat upp hos min son och hans flickvän i Umeå efter en god natts sömn. Igår tog de med mig till Västerbottens museum där vi tittade på en fotoutställning av Elin Berge, Drottninglandet, om några av de drygt 500 thailändska kvinnor som flyttat till Västerbotten.

På muséet fanns även folk från en lokal förening, PREI (Projekt för integration), som visade upp hur man utifrån olika intresseområden som mat, musik, konst välkomnar folk oavsett nationalitet, ålder eller kön. PREI startade för snart 20 år sedan och har medlemmar från 61 länder. Som de själva uttrycker det:
"Oavsett om du är svart, gul, röd eller vit - PREI skapar en trevlig hel familjeomgivning för alla." En berömvärd insats!

lördag 19 december 2009

Vinterchock och frysta klimatförhandlingar


Med fyra timmars försening så kom jag tidigare idag fram till Umeå för att besöka sonen som bor här sedan något år. Visst är det fascinerande att när vintern kommer till stan (läs Stockholm) så blir det kaos i all trafik!
Egentligen har ju vintern kommit till hela landet; Jag lämnade Upplands Väsby i 19 minusgraders (!) vinterskrud och kom fram till ett minst lika vintervackert Umeå.

Glädjen att återse sonen med familj grumlas tyvärr av - väntade? - nyheter om ett misslyckande i klimatförhandlingarna i Köpenhamn. Det visar nog att denna utmaning är för stor och komplex för att statsledare och politiker ska kunna enas om en tillräckligt kraftfull handlingsplan - innan temperaturhöjningen nått för långt. Istället måste kraften till en omställning växa fram ur folkdjupet, dvs genom att vi alla som världsmedborgare sätter press på beslutsfattarna.

På bilden syns en frusen fontän utanför Nobel Foum på Karolinska Institutet i Solna.
En symbol för frysta klimatförhandlingar?

onsdag 16 december 2009

Doula - för jämlikhet i vården

Jag är okunnig. Fram till idag hade jag ingen aning om vad en doula är. Nu vet jag att det är en kvinna som ger stöd åt andra kvinnor före, under och efter förlossningen. Föreningen Födelsehuset har i samarbete med folkhälsokommittén Västra Götalandsregionen startat ett pilotprojekt - ”Utlandsfödda kvinnor som doulor och kulturtolkar”. I rapporten anges:
"Utlandsfödda kvinnor främst från Somalia och Etiopen löper en mycket högre risk att förlora sitt barn under graviditeten eller i samband med förlossning, jämfört med svenska kvinnor. Trots de ökade riskerna för komplikationer, får dessa kvinnor inte samma goda vård och omhändertagande som svenska kvinnor. Det förekommer strukturell diskriminering inom sjukvården, som innebär att utlandsfödda kvinnor inte får lika vård som infödda svenska kvinnor. Bristande kommunikation och kulturella olikheter kan skapa missförstånd, bristande förtroende och otrygghet. För att överbrygga detta behövs ytterligare åtgärder så att vården blir mer jämlik och trygg för alla."
Ett sätt att bidra till en transkulturell och mer jämlik vård är alltså att utbilda och använda doulor. Intressant och värt att följa!

SKL skjuter sig i foten

Jag fattar fortfarande inte varför Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) för en tid sedan gick ut med debattinlägg i stora morgontidningen och basunerade ut att man KANSKE skulle tvingas säga upp avtalet med Vårdförbundet. Som väntat så har man nu tvingats backa och det enda man åstadkommit är att reta upp en stor del av landets vårdanställda som fått ännu ett skäl att lämna vården och se sig om efter nytt jobb med en arbetsgivare som förstår att visa dem uppskattning för det arbete de utför.
Som sagt, ofattbart!

tisdag 15 december 2009

Rysk roulette med vårt klot

Som jag nämnt tidigare så har jag bil. Jag är en utmärkt bilförare (nåja…).
Jag räknar ju inte med att råka ut för en trafikolycka men lagen kräver ändå att jag måste ha åtminstone en trafikförsäkring – ifall något skulle hända.

Vi sitter i en bil. Framtill, två vita, fastspända med säkerhetsbälte och skyddade av krockkuddar. I baksätet våra medpassagerare som är mörkare i hyn och bär lite mer färgsprakande klädsel. Det är vi i framsätet som styr. De andra åker med där bak, utan bilbälte, tämligen oskyddade. Vi för ett trevligt samtal. Alla skrattar. De där bak möjligen något ansträngt. Eller inbillar jag mig bara?

Plötsligt hamnar vi en tjock dimbank. Sikten är närmast noll. Jag saktar in, men för sent. Strax före dunsen ser vi den fattige herden som försökt skynda på getterna över vägen men inte hinner undan själv. Jag försöker väja men för sent. Den magre mannen studsar upp över motorhuven och upp på vindrutan samtidigt som vi är på väg mot ett träd. Kraften är oerhörd och det fruktansvärda ljudet av plåt som förvrids och glas som krossas skär som en laserkniv in i medvetandet. Vi i framsätet skyddas av bilbälte och krockkuddarna som utlöst. Våra vänner i baksätet slungas förbi oss, genom framrutan, ut mot träd och stenar.
Efteråt en öronbedövande tystnad. Overkligt.

Detta har, tack och lov, inte hänt. Det finns de som hävdar att klimatförändringarna vi ser nu är en del av naturliga cykler och att talet om koldioxidbegränsningar mm är hysteriskt. Men tänk om det är sant att människan genom utsläpp av växthusgaser håller på att få vårt jordklot att koka? Hur stor chansning, hur stor risk är vi beredda att ta? Vi försäkrar våra bilar, hus och egna liv. Men när de gäller vårt jordklot så spelar vi rysk roulette!

söndag 13 december 2009

Global klimatfilibuster

För några år sedan bidrog ekonomen Nicholas Stern till att de ekonomiska riskerna med klimatförändringarna fick stor uppmärksamhet.
Häromdagen beklagade sig hans namne, USA:s chefsförhandlare i Köpenhamn Todd Stern, i tidningen International Herald Tribune om att hans motparter inte förstår de svåra politiska förutsättningar han har att arbeta efter.
Han syftade bl a på den amerikanska kongressens filibuster-regler vilket innebär att en eller flera senatorer kan fördröja eller helt förhindra en viktig omröstning genom att tala så länge de önskar.
På något sätt känns det just nu som om hela världen lider av denna regel...

fredag 11 december 2009

Rwanda – barnens förlovade land?

Sitter på tåget på hemväg från Trollhättan där jag varit på konferens om interprofessionellt och verksamhetsintegrerat lärande (VILÄR).
Apropå lärande, i The Economist läser jag att Rwanda vill satsa på att utrusta alla barn mellan 9 och 12 år med en bärbar dator med internetåtkomst. Rwanda!? Detta centralafrikanska land som man associerar med motsättningar mellan befolkningsgrupperna hutus och tutsis vilket utmynnat i obeskrivligt grymma och omfattande blodbad och massakrer.
Att detta land lämnar sitt trauma bakom sig och idag alltså vill satsa på att utbilda barnen, till en kostnad av ca 313 miljoner dollar, det gör ju att man blir varm om hjärtat! Datorerna hoppas man kunna köpa från OLPC (One Laptop Per Child) som är en organisation som utvecklar billiga och tåliga datorer till barn på platser där behovet av framtidshopp är som störst.
I Rwanda har man framtidsvisioner för barnen. Vilka vackra visioner har vi i Sverige?

torsdag 10 december 2009

Nobeldagar på Institutet


Under Nobeldagarna varje år är det framförallt en nationsflagga som slits extra mycket. Härom morgonen hängde denna på tork i Institutets reception efter idogt regnande dagen dessförinnan. Climate change, or what?

Natt i Trollhättan

Efter en lång dag på mitt institut i Solna så har jag nu anlänt Trollhättan för två dagars konferens. Aningen trött har jag installerat mig på pensionat Stenliden. Lite längre utanför stan än jag tänkt mig - men charmigt.
Klockan har passerat midnatt och det är hög tid att natta sig. Ringde M från tåget. Hon hade just kommit hem från sin konferens. Patetiskt att vi knappt hinner se varandra på hela veckan!
På nattduksbordet har jag lagt en bunt tidningar för lyxläsning, iställlet för de ständiga jobbpappren: Dn, Svenskan, The Economist, Fokus, Camino.
Det är fantastiskt; Vilken tidning man än öppnar så fylls de alla just nu av växthuseffekt och COP15. Klimatet är i dubbel bemärkelse hetare än någonsin.
Se t ex WMO:s rapport om senaste decenniet:
2000–2009, THE WARMEST DECADE

tisdag 8 december 2009

Partipolitisk självbild


Som sagt, igår kväll hade vi adepter träff med vår fadder, Raymond W. Vi hade ett intressant och öppet samtal om vad vi vill med vårt politiska engagemang, utifrån de förutsättningar vi har var och en. I sammanhanget passade jag på att "komma ut" och avslöja att jag kör etanolbil. En ganska stor sådan dessutom...
Får man göra det som miljöpartist!?

Klimatsmart mat med bouquet!


Igår kväll var jag på andra träffen inom Miljöpartiets fadderprogram. Tillsammans med mina två medadepter träffade jag landstingsrådet Raymond Wigg. Detta efter att vi lyssnat på intressant prat om klimatsmart mat med språkröret Peter Eriksson och Carina Brydling, mästerkock med förflutet i kocklandslaget. Carina gav bl a en beskrivning av hur man kan dra paralleller mellan finsmakning av viner där man identifierar jordmåner och mineraler, och motsvarande smak- och doftanalyser av mat, t ex grönsaker eller kött. Carina nämnde vid ett tillfälle kollegan Magnus Ek på Oaxen krog. Mmmm... Då minns jag en ljuvlig sinnenas upplevelse på den lilla ön i somras tillsammans med M, efter vårt bröllop. På bilden ses Vildörtsångad tartar på vildlax & hjärtmussla med räksnö (!) samt fänkålssallad & pepparrotsskum med varm färskost. Ren poesi, både i skrift, doft och smak. En av 12 rätter (inklusive små surpriser) under kvällen. Tyvärr delas ju stjärnor ut bara till krogar som ligger i städer, men att inte Oaxen har minst en stjärna i Guide Rouge (Michelin) är ändå en skandal!

söndag 6 december 2009

Grönt sex?


Jag läste i DN idag en rolig artikel om Grönt sex. Det handlade alltså inte om den tafatta debuten, utan om hur man på ett miljövänligt sätt kunde idka umgänge utan engångsmaterial och piller. Föredömligt agerande av paret i fråga men man anade i inslaget att mannen var lite frustrerad. Detta eftersom det var avhållsamhet som gällde just när kvinnans fertilitet var på topp under månadscykeln. Utan tillgängliga vetenskapliga fakta så tror jag han kan ha rätt, dvs att en man kan känna av sådant. Feromoner?

torsdag 3 december 2009

Provval - och nya språkrör i pipeline?


Oj, körig vecka med dagar fyllda av möten, laborationer och examinationer! Idag blev det en tur med Upptåget genom ett frostigt vackert landskap till Uppsala för nationellt möte om datoriserad administration av klinisk utbildning. Trevligt gäng och mycket bra dataprojekt (hur ofta kan man säga det!?).

En vitamin-injektion i veckan var resultatet av Miljöpartiets provval i Stockholmsregionen (exklusive Stockholms stad) där jag till min förvåning hamnade så högt upp som på 5:e plats av de manliga kandidaterna. Mycket hedrande - och ett steg närmare att kanske hamna på den slutliga valsedeln nästa år?

Apropå val och kandidater; På TV4-Nyheterna ikväll "avslöjades" att Gustaf Fridolin och min kommun-granne Mikaela Valtersson ser ut att kunna bli de nya språkrören efter Maria Wetterstrand och Peter Eriksson. Det verkar lovande när det nu är så olyckligt att de nuvarande språkrören sannolikt inte kommer sitta kvar hela mandatperioden efter valet. Samtidigt, som jag diskuterat tidigare här på bloggen, så tycker jag att den principen (unik för MP?) är mycket sympatisk. Man ska inte sitta för länge på en och samma förtroendevald post. Den principen har jag själv förespråkat i föreningslivet. Men - alltid finns där någon som vill sitta bara några år till, och till, och till...

fredag 27 november 2009

Il giorno del non-shopping


Med anledning av tidigare inlägget;
Ett alternativ till alla engelska benämningar...

Buy Nothing Day - i Ullared!?

Igår var det Thanksgiving Day.
Idag var det Black Friday (när handlarnas siffror ska skifta från negativt rött till svart).
Imorgon är det Buy Nothing Day.

"XX ska vara Nordens ledande aktör och drivande konceptutvecklare inom upplevelsebaserad shoppingturism i det fyndsmarta prissegmentet.
...
XX ska aktivt bidra till en bättre miljö."

Vilket företag kan det vara som uttrycker sig så på sin hemsida?

På annan plats radas årets säljrekord upp:
Dagskassa på 20,7 miljoner kr
500 miljoner kr under oktober månad
3 miljarder i årsomsättning - passerat redan i november, den 24/11

Konsumtionen växer så det knakar, och ärligt talat så är det nog få av oss som har rätt att peka finger åt något håll.

Hursomhelst, vad är oddsen för en Buy Nothing Day i Ullared imorgon lördag den 28 november 2009?

torsdag 26 november 2009

Extraordinärlångrandighet

Förresten, min M som är en rutinerad bloggkonsument tillika kommunikationsexpert tycker att jag skriver på tok för långa inlägg.
???

Gubbvälde!

Sitter på pendeltåget på väg hem till Upplands Väsby efter sista träffen på politikerutbildningen (egentligen är sista tillfället om ett par veckor men då är jag i Trollhättan).
Ikväll var det riktigt bra! Yvonne Blombäck, MP-politiker i Värmdö kommun samt landstingspolitiker, inledde med att energiskt och inspirerande beskriva hur man kan driva igenom grön politik genom idogt, klokt och smart arbete. Och ALDRIG ge upp!

Efter pausen hade ett annat energiknippe intagit lokalen. Det var Annika Hirvonen, språkrör för Grön Ungdom i Stockholmsregionen. Hon stängde av dataprojektorn, satte sig kaxigt grensle över en stol och berättade på ett fängslande sätt hur hennes politiska engagemang tagit sig form och uttryck ända från 3 års ålder. Annika visade sig vara en stor naturbegåvning i talekonst och utifrån egna erfarenheter och med beskrivningar av mod och känslor fick hon oss alla att le och bli påminda om varför vi har bestämt oss för att engagera oss, att göra skillnad.

Mötet med Annika var omvälvande. Det är ytterst sällsynt med en sån kombination av värme, ärlighet, mod och klokhet – hos en 20-åring. Annika for President! Eller åtminstone framtida ”riktigt” språkrör i MP.

Annika sa flera saker som etsade sig fast. En sak var när hon beskrev hur hon på en partikongress ställde sig i talarstolen och pläderade på ett sätt som förmodligen överglänste de flesta övriga talare. Annika beskrev dessa övriga som nästan uteslutande ”gubbar som alla sa samma sak”.

Då slår det mig; Helv..e! Jag är ju själv en del av gubbväldet!

Men hur gör man då, om man tycker att gubbväldet och ojämställdheten måste bort?
Och man själv är gubbe? Engagera sig politiskt kanske?
Det blir ju ett slags Moment 22...

onsdag 25 november 2009

Party of Polarities

Som medlem av Miljöpartiet fascineras jag av dess polariteter som bidrar - huvudsakligen - till en positiv spänning. Åtminstone i mina ögon. Vad är det för polariteter då? Jo, t ex:

1. Partiet vs Individen
MP har ett flertal färgstarka personligheter med den klarast lysande stjärnan i språkröret Maria Wetterstrand. Samtidigt upplever jag att just MP sätter partiet före individen, bl a genom att ha två språkrör (istället för en partiledare), och ännu tydligare genom att ha den uttalade principen att man inte ska sitta på ett och samma förtroendeuppdrag mer än tre mandatperioder.

2. Partiidealet vs Koalitionssamarbete
Partiet måste naturligtvis ha en tydlig kompass som helst pekar i en någorlunda unik riktning. Samtidigt har partiet (vi?) valt att införliva oss i en rödgrön koalition som motpol till den borgerliga alliansen.
Men för att anknyta till vad Peter Eriksson sa på MP:s Kommun- och Landstingsdagar i Örebro för en tid sedan så är det nu dags att ta fullt ansvar för det förtroende som svenska folket är på väg att visa oss.
Med andra ord så ska vi stå fast vid våra huvudprinciper och inte rucka på den politiska inriktningen. I annat fall vaknar vi upp en tid efter 2010 års exceptionella valframgångar och plågas av en svår svekdebatt pga alltför många kompromisser.

3. Gamla MP vs Nya MP
Som Maria W uttryckte det i Örebro:
Vi är vana att se oss som små och tuffa, men nu måste vi vänja oss vid att se oss som stora – och tuffa!
Underdog-perspektivet gäller inte längre. MP är på ett helt nytt sätt en politisk maktfaktor som inom kort är ett av de största partierna i landet. I en sådan medvind mättad av segerns sötma kommer det vara desto viktigare att fundera över vart vi är på väg? Framgång kan förblinda och röstmaximering ter sig som en politisk variant av rysk roulette.

Sammanfattningsvis så präglas MP ändå på ett spännande och utmanande sätt av polariteter och paradoxer. Som en trevlig grön örebroare sa till mig på Kommun- och Landstingsdagarna; ”Ingenting är svart eller vitt”.

Problemet är bara att MP är illa ute om det rödgröna rörs ihop och blir grått...

tisdag 24 november 2009

Händelserik dag!

Idag har jag ägnat förmiddagen åt ett seminarium om Dual Use Life Science Research, vilket är en slags kodbeteckning för missbruk av biomedicinsk forskning. Det handlade helt enkelt om hur man bör hantera vissa risker med bioterrorism (Vågar man skriva det eller fastnar man i Echelon- eller FRA-nätet då?).

Alldeles nyss har jag röstat i Miljöpartiet de grönas provval till Stockholms Läns Landsting. Man skulle kryssa och rangordna 7 kvinnor och 7 män. Jag kan erkänna att jag la en röst på mig själv, dock ej som toppnamn...
Resultatet kommer meddelas i början av december och sedan fastställs valsedeln när vi närmar oss sista advent. Passande för en spännande väntan!

Jo, just det! Sedan har ju SAAB-affären med Koenigsegg spruckit (om det inte är ett förhandlingsknep - eller en uppgörelse med den kinesiska spekulanten). Jag känner mig kluven. Visst vore det tragiskt om SAAB försvinner. Och visst hade det varit en fantastisk askungesaga om den lilla exklusiva sportbilstillverkaren hade lyckats.

Inte nog med detta. (C) i Stockholm har "avslöjat" att (MP) inte är ett socialliberalt parti, åtminstone när det gäller sjukvården i staden. Känns lite som en panikartad dödsryckning av ett parti som ser ut att få det svettigt i valet nästa år. Nu gäller det tydligen att profilera sig och försöka locka tillbaka väljare!?

måndag 23 november 2009

Vård på lika villkor!


En hjärtefråga för mig är att vi ska kunna stå för Hälso- och sjukvårdslagens portalparagraf:
Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen.
Socialstyrelsen och SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) har idag kommit ut med en ny öppen jämförelse av hur vården fungerar. Det är ingen tvekan om att mycket är bra i svensk sjukvård, men samtidigt är det beklämmande att vi inte har kommit längre i en jämlik vård. Detta visar sig t ex i att dödligheten i jämförbara sjukdomar är 3 gånger högre för en lågutbildad man än för en högutbildad.

I rapporten kan man kan se hur respektive landsting står sig i jämförelse med övriga landsting samt med hela riket.
När det gäller t ex Stockholms län så finns i nationell jämförelse en tydlig förbättringspotential när det gäller att lyfta exempelvis det psykiatriska välbefinnandet, när det gäller hälsopolitiskt åtgärdbar dödlighet samt när det gäller vårdrelaterade infektioner.

Ta del av hela rapporten
eller den tidigare rapporten från i maj 2009 som bl a pekar på brister i patientbemötande.

Sjöbo-Olle & Vellinge-Lasse

Fortfarande idag får jag obehagskänslor när jag hör ortsnamnet Sjöbo. Jag tror inte jag är ensam. Nu sällar sig ytterligare ett skånskt ortsnamn till denna sorgliga skara. Visst är det beklämmande att, drygt 20 år efter att dåvarande centerpartisten Sven-Olle Olsson drog sitt ortsnamn i smutsen, så sker idag samma sak med Vellinge genom moderata kommunalrådet Lars-Ingvar Ljungman.
Jag lider med alla kloka och rättfärdiga invånare i både Sjöbo och Vellinge. Sven-Olle och Lars-Ingvar har stulit era ortsnamn och fläckat dem för lång tid framöver.

fredag 20 november 2009

Förmögenhet(S)katten


Socialdemokraterna vill återigen införa en förmögenhetsskatt. Häromdagen samtalade jag med en bankman som berättade om ett fenomen som inträffade precis runt årsskiftet förra gången förmögenhetsskatten var en realitet. Vid ett bankkontor i innerstaden vällde bankkunder in strax före nyår, tömde sina bankkonton och kom sedan in efter helgerna och satte in alla pengar igen. Bankmannen förklarade att över nyårshelgen så kunde 100 miljoner ligga i tillfälliga postväxlar i bankvalvet vid ett enda bankkontor. Ett enda bankkontor! Hur många bankkontor finns i Sverige?
Vad är kontentan av detta? Jo, förmögenhetsskatten är ett stort slag i luften. Varför inte helt enkelt be alla förmögna människor att, lagom till jul, titta förbi på det lokala skattekontoret och sätta in skatten istället.

onsdag 18 november 2009

Faddrande coaching?

Igår inleddes ett alldeles nytt fadderskapsprogram inom Miljöpartiet som jag haft turen att komma in på. 18 faddrar och 56 adepter. Upplägget är skapat i samarbete med Sokrates Utveckling - Organisation och Ledarskap.
Grundidén är att MP ska vara (är?) ett parti präglat av både mod och värme. Det gillar jag!
Med andra ord så ser jag fram emot fortsatt coachande fadderskap under närmaste halvåret.

måndag 16 november 2009

Den pendlande duvan


Jag åker pendeltåg praktiskt taget varje vardag mellan Upplands Väsby och jobbet. För en tid sedan hände något märkligt en morgon. Tåget har just lämnat T-Centralen och mina ögonlock känns tunga men plötsligt är jag klarvaken. Under sätet snett tvärsöver gången rör sig något. Eller inbillar jag mig?
Strax innan tåget rullar in mot Södra Station så kommer en duva fram, hoppar ner i gången och knallar förbi mitt säte. Under en tiondels sekund har jag lust att böja mig åt sidan för att försöka se vart den tar vägen men jag tyglar min nyfikenhet. Tåget stannar och dörren öppnas bakom min rygg. När dörrarna stängts och tåget rullar igång igen så är jag snabb att kika ut genom fönstret och precis som jag anat;
Efter alla stressade resenärer struttar duvan fram längs perrongen, uppenbarligen på väg till jobbet även den.
Jag kan lova att denna upplevelse blev en uppskattad historia både till morgonkaffet med kollegorna och senare på kvällen vid middagen hemma.

Som om inte detta vore nog.
En vecka senare sitter jag på pendeltåget, samma tid, samma sträcka. Strax efter T-Centralen dyker duvan upp i mittgången igen. En ung kvinna sitter snett mittemot mig och pratar i mobiltelefon. När hon får syn på duvan utropar hon:
- Det här är inte klokt! Det är en duva på tåget!

En kille som sitter mittemot henne stirrar också förvånat då duvan i lugnt mak spatserar förbi oss i gången.

Till allas förvåning förklarar jag då myndigt:
- Den brukar åka den här sträckan. Den kommer förmodligen gå av vid Södra Station.

De övriga tittar tveksamt på mig och sedan efter duvan som är på väg att försvinna bort i mittgången. Tåget rullar in på Södra Station, dörrarna öppnas, vi lutar oss alla mot fönstret för att se ordentligt när tåget rullar igång igen.
Mycket riktigt! Bland allt folk som väller fram på perrongen knallar den pendlande duvan fram i samma riktning, uppenbarligen på väg till ett viktigt värv. Ett fånigt men värmande leende sprider sig bland oss resenärer som vanligtvis ser så buttra ut.

En självklar miljöslogan tar form i mitt huvud:
- Flyg inte, ta tåget istället!

Om du som läser detta tvivlar på sanningshalten så har du bildbeviset ovan.

söndag 15 november 2009

Min hemlighet

Apropå kandidatutfrågningen som jag beskriver nedan så blev det snabbt tydligt för mig igår att jag i vissa avseenden måste väga mina ord på guldvåg. Frågan är när jag kan avslöja min hemlighet? Så småningom måste jag naturligtvis "komma ut" här på bloggen. Men när?

Landstingsgrillning...

Jag har tillfrågats om jag vill kandidera till landstingsvalet i Stockholms Län. Mycket hedrande! Till att börja med så måste man passera det nålsöga som partiets eget provval och valberedning utgörs av. Av den anledningen så var jag igår på kandidatpresentation och utfrågning i Landstingshuset på Hantverkargatan i Stockholm.
Närvarande var drygt hälften av kandidaterna, medlemmar av valberedningen och kanske någon ytterligare närmast sörjande. Det rörde sig knappast om någon tuff grillning utan handlade mer om att på en dryg minut hinna profilera sig för att i bästa fall komma med på valsedeln 2010. För egen del sa jag som det var: Jag vill bidra till att förbättra världen, och om jag kan börja på landtingsnivå så är ju det alldeles utmärkt!
Provvalet inom partiet pågår hela november månad och påstås vara vägledande för valberedningens slutgiltiga förslag till lista. Glöm inte att rösta om du har rösträtt. Utgången av provvalet är lite spännande...

lördag 14 november 2009

MP och laganda?

Var på politikerutbildning i torsdag. Tema: Balans i livet, och stresshantering.
Emilia Hagberg, gruppledare för Miljöpartiet i Stadshuset, beskrev ganska öppenhjärtigt sina erfarenheter - och principer - rörande att balansera familjeliv och ett aktivt politiskt engagemang. En sak som gjorde mig en aning beklämd var att, enligt Emilia så kan man aldrig (eller åtminstone sällan) räkna med positiv återkoppling från partikamraterna, däremot får man minsann höra när man dabbat sig!?
Saknas det möjligen en positiv nätverksprincip inom partiet? Något att jobba på inför framtiden verkar det som. Hur är det med lagandan?

torsdag 5 november 2009

Politiskt uppvaknande?


I början av det här året fattade jag äntligen beslutet att gå med i ett politiskt parti. Tanken har mognat hos mig under större delen av mitt 45-åriga liv, men jag har aldrig känt mig bekväm med att få en etikett på mig;
Socialdemokrat. Eller Moderat!? Nä, jag har som en god samhällsmedborgare gått och röstat i samtliga politiska val, någon gång emellertid blankt som en besviken markering. Det har fått räcka.
Men som sagt, till slut kände jag att jag måste ta ställning öppet.
Följaktligen blev jag partimedlem tidigt 2009 och blev snart involverad i att dela ut valsedlar på valdagen till Europaparlamentet. Jättekul, och överlag positiva reaktioner från folk i Upplands Väsby där jag stod.
Valresultatet var ju något av en braksuccé! Ett vulkanutbrott! Kort därefter deltog jag i första medlemsmötet, halkade in på en politikerutbildning (beskrivs i senare inlägg) och har nu tillfrågats om att provkandidera till landstingsvalet i Stockholm.
Hedrande och en stor, viktig utmaning för min del.
/Michel Silvestri