fredag 6 juli 2012

Michele Silvestri dödad i Afghanistan

Enligt mitt pass och körkort så heter jag Michele Silvestri, men min mamma har hela mitt liv hävdat att jag heter Michel, med fransk stavning. Jag har nog aldrig fått en riktig förklaring till detta. Som halvitalienare är det lite ologiskt att ha ett franskt förnamn.

I detta sammanhang så är emellertid stavningen av mitt förnamn den mest obetydliga bagatell. Jag har nämligen uppmärksammats på att min namne, Michele Silvestri, en 33-årig armésergeant från Neapel i södra Italien, dödades i en talibanattack i Afghanistan för några månader sedan.
Till saken hör att min pappa kom från Neapel.

Det är ingen tvekan om att jag känner sorg och sympati med Micheles efterlevande. Samtidigt är jag kluven till militära insatser i exempelvis Afghanistan. Bidrar de till stabilitet och trygghet, eller motverkar de sitt syfte?
Nu lämnar ju våra styrkor, bl a de svenska, Afghanistan. Är det för afghanernas skull eller vår egen? Kastar vi Afghanistan åt vargarna? som Sveriges Radio frågade samma dag som Michele dödades. Frågorna är oerhört komplicerade, som de alltid tycks vara i väpnade konflikter.

På sätt och vis så är detta också en påminnelse om Den arabiska våren och vad som förhoppningsvis kan utvecklas ur den på många håll. Samtidigt är det en påminnelse om det oupphörliga våldet i Syrien där något måste göras snarast. Men vad?

Att ta till vapen är alltid ett felaktigt och dåligt alternativ. Men i vissa konfliktsituationer så kan det ändå vara det minst dåliga valet, tyvärr. Mina tankar går till min namne, Michele Silvestri, och hans familj i Italien. Jag hoppas verkligen att han och alla andra som dödats i Afghanistan inte har dött förgäves.

I krig är det vanligtvis barnen som drabbas hårdast. Men det är viktigt att barnen kan behålla hoppet om fred och ett bättre liv. Under hösten kan man i Huddinge se konstutställningen Barn i Afghanistan, där afghanska barn och ungdomar delar med sig av sina drömmar om framtiden. Utställningen är ett samarbete mellan Barnkonstmuséet och Svenska Afghankommittén. Jag vill verkligen se utställningen.


torsdag 5 juli 2012

Power Shift 2012 - Våra unga visar vägen!

Jag har fått en trevlig inbjudan till Power Shift 2012. Det är en global ungdomsrörelse för alla mellan 16 och 30 år som vill bidra till en bättre värld med avseende på energianvändning och klimatfrågor. Det är våra unga som på ett konstruktivt sätt lyfter frågorna om hur vi åstadkommer en nödvändig omställning.

Årets träff är på Globala gymnasiet i Stockholm 21-23 september. Vän av ordning kanske nu undrar hur en medelyngre undertecknad lyckats få en inbjudan till detta ungdomsevenemang!? Jo, det gäller att ha rätt kontakter!
Kommer jag gå på Power Shift 2012? Självklart! Kanske du också?

onsdag 4 juli 2012

4th of July and Equality - Vart tog idealen vägen?

Jag har tidigare uttryckt min beundran för de fantastiskt formulerade ideal som ligger till grund för republiken USA:s födelse. Det gäller inte minst Självständighetsdeklarationens inledning rörande alla människors lika värde:
We hold these Truths to be self-evident, that all Men are created equal, that they are Endowed by their Creator with certain unalienable Rights, that among these are Life, Liberty, and the Pursuit of Happiness.


Idag, den 4 juli, så presenterades i Almedalen (var annars?) ytterligare en av alla rapporter som pekar på ojämlik hälsa och vård i Sverige. I detta fallet är det organisationen för de forskande läkemedelsföretagen, LIF, som står bakom rapporten och det finns naturligtvis ett "budskap från avsändaren", nämligen att vi måste ha mer forskning och utveckling kring läkemedel, behandling och medicinsk teknik. Eftersom det är en inställning som knappast någon kan invända mot så hänvisar jag gärna till rapporten och de övriga rekommendationer som framförs, eftersom de kan bidra till en intressant och viktig diskussion.

Av en tillfällighet så presenterades idag på SvD Brännpunkt ett debattinlägg där ett antal läkare och barnmorskor pekar på det bekymmersamma faktumet att allt fler landsting tar bort subventionerna på preventivmedel. Detta bidrar till att moderna preventivmedel i allt högre grad är tillgängliga endast för de rika. Med andra ord så ser vi även på detta område en ökande ojämlikhet. Detta gäller inte minst i det Alliansstyrda landstinget i Stockholm.
Bland annat skriver författarna:
I flera landsting och regioner, bland annat Stockholms läns landsting, ingår endast preventivmedel som omfattas av det så kallade högkostnadsskyddet i ungdomssubventionen. Detta är mycket olyckligt, då många av de nya och effektiva preventivmetoderna inte ingår i detta högkostnadsskydd. Samtidigt ligger tonårsaborterna i Stockholms län högst i Sverige, användningen av hormonella preventivmetoder har minskat sedan 2007, och denna minskning är störst bland tonåringarna.
 

De ökande ojämlikheterna i den svenska välfärden uppmärksammas alltmer. Ytterligare ett exempel är den nationella konferens, Jämlik vård - Vårda jämlikt, som hölls för bara några veckor sedan.

Som sagt, det blir uppenbart för allt fler - Något måste göras för att bryta en oroväckande och rentav farlig utveckling. Till en början ska naturligtvis alla unga i Stockholms län (egentligen i hela landet!) ha lika tillgång till bra och säkra preventivmedel.

måndag 2 juli 2012

Inget rosévin i Almedalen...

...i år heller för min del. Jag inbillar mig att det blivit lite av min grej att just denna vecka på året bli kvar och hålla ställningarna på fastlandet. Någon måste ju göra det också! Dessutom jobbar jag fortfarande någon vecka till så det var ändå inte så mycket att välja på.

I det läget är det lätt att falla in i ledet av Almedalsveckans belackare - Vad tjänar denna cirkus till egentligen!? Politiker, journalister och "wannabes" minglar och fraterniserar på ett sätt som kanske inte alltid är helt sunt. Å andra sidan har det blivit ett unikt koncept som går på export ut i världen. Som vanligt så finns det inget svart eller vitt. Almedalsveckan är ett fenomen som vi ska förvalta på bästa sätt.

Och nästa år, då kommer jag nog vara på plats och blogga direkt från händelsernas centrum! Eller?

Hursomhelst, främsta anledningen just idag att vända blicken mot Gotland är naturligtvis att det är Miljöpartiets dag!
När jag skriver detta så är det 11 minuter kvar till Åsa Romsons partiledartal - som sänds live här.