lördag 29 september 2012

Bar Grön med MP New York och boken "Gilla" mm


Idag har jag tillsammans med några hundra partikollegor deltagit i Miljöpartiets regiondag. Efter givande seminarier, en förhandstitt på det nya partiprogrammet samt inspirerande tal, framförallt av partisekreterare Anders Wallner, så har vi nyss avslutat en god och trevlig middag på Hilton vid Slussen.

Middagen förgylldes av en talk show under varumärket Bar Grön. Den begåvade Moa Svan höll igång ett intressant och underhållande samtal med bl a Brit Stakston, författare till boken "Gilla", samt civilekonomen Nina Åkestam som varit med och bildat MP:s lokalavdelning i New York (vilket jag bloggat om tidigare).
Detta lättsamma sätt att prata politik är ganska genialiskt egentligen.

Nästa "ordinarie" Bar Grön hålls på Kägelbanan den 18 oktober. Temat är då "Drömmen om Sverige".

Efterlysning: Marias blogg!? Moderaterna och yttrandefriheten

Den senaste veckan så har mycket uppmärksamhet riktats mot folkomröstningen i Tyresö där Miljöpartiet under bl a Marie Åkesdotters ledning motsatt sig omotiverade höjningar av avgifter för äldreomsorg. Glädjande nog så avgick MP-sidan med segern - men det borgerliga styret har nu valt att strunta i medborgarnas mening.

Detta har häromdagen kritiserats av en i Alliansens egna led, den uppenbarligen frispråkiga Maria Hagbom (M) enligt nedan:

"En riggad folkomröstning i en kommun tas som intäkt i analysen att handla om ett lågt valdeltagande där sanningen nog ligger närmare att hade inte de styrande gjort så uppenbart fundamentalt bort sig hade valdeltagande sannolikt varit lägre när det gäller frågan som medborgarna skulle ta ställning till. En riggad fråga, vinklad information och en ledning som inte har örat till rälsen och hör inte när tåget kommer farande, handlar det nog mer om. Men trots resultatet och inte stöd för sin linje i frågan kör de över medborgarna ändå.

Samhällsanalysen och slutsatserna präglas just nu av samma hastig som i sociala media, det är den första tanken folk har i huvudet som kommer till utryck, samt tre F, som en gammal chef till mig brukar uttrycka det.

F för Fort
F för fel, och
F för fult

Jag kan erkänna jag har också hängivit mig till detta i många stunder. Men det är väl först när man kommer ifrån en sjuk omgivning som man faktiskt kan inse vari problemet ligger. Det är jag väldigt ödmjuk och tacksam för idag att jag kom ifrån med hedern i behåll, oavsett att vissa andra tycker annorlunda."

Ovanstående alltså hämtat från Maria Hagboms blogg med adress
http://mariahagbom.se/

Det intressanta är emellertid att om man idag försöker surfa in på hennes blogg så hittar man:

Not Found
The requested URL / was not found on this server.

Enligt uppgift så ligger Marias blogg på en data-server tillhörande Moderata samlingspartiet. Det verkar alltså som att man inte ostraffat uttalar sig om sitt eget parti på det sätt som Maria gjort - åtminstone om det rör sig om (M).

Om detta stämmer så är det naturligtvis inget mindre än en skandal.
Är det på detta sätt Moderaterna hanterar intern kritik - genom censur?

Karolinska Institutets nästa rektor?

Vid årsskiftet avgår Harriet Wallberg Henriksson, KI:s första och enda kvinnliga rektor på 200 år. Hon efterträds sannolikt av Anders Hamsten, professor i kardiovaskuläras sjukdomar. Anders Hamsten fick nämligen en överväldigande majoritet av hörandeförsamlingens röster.  Nu är det sannolikt bara en formalitet för KI:s styrelse, konsistoriet, och därefter regeringen att utse den som blir KI:s nya rektor från årsskiftet.

fredag 28 september 2012

Wennerholm och Spärrspelet

Vi har läst om hur kronofogden jagar SL-resenärer, hur folk (inkl barn, hundar och SL:s VD) blivit klämda i SL-spärrarna - och hur trafiklandstingsrådet Christer G Wennerholm satsat över 11 miljoner kronor av våra skattepengar på politiska pr-strateger. Man blir förtvivlad och förbannad! Hur bli av med aggrressionerna? Pröva Spärrspelet där stackars virtuella barn blir klämda i SL:s djävulska spärrar så blodet sprutar och lemmarna flyger och far. Enda sättet att behålla förståndet i en galen tillvaro...

Förresten - jag fick 60 poäng första gången jag spelade. Tror att det är en ganska bra notering =)


onsdag 26 september 2012

BabyNes - Bröstmjölk i kapslar!?

Sedan några år tillbaka har jag med förundran och viss oro sett hur marknaden för kaffekapslar bara ökat. Med tanke på miljö och klimat så borde vi försöka minska på engångsförpackningar istället för att uppfinna nya varianter och tillämpningar. I en krönika av Gunilla von Hall i Svenska Dagbladet så läser jag idag om företaget Nestlés senaste storprodukt - BabyNes. Bröstmjölksersättning på kapsel!

Normal amning är i princip alltid att föredra framför bröstmjölksersättning, av näringsmässiga och immunstärkande skäl. Det kan finnas anledning för en del mödrar att istället använda bröstmjölksersättning men det är i sammanhanget relativt sällsynt.

Därför är det upprörande att Nestlé inte bara fortsätter bidra till att amningen minskar på ett onödigt och kanske även skadligt sätt (läs om Nestlé-bojkotten), utan att man nu med denna produktutveckling bidrar även till att kraftigt öka på sopberget! Vart är vi på väg!?

Gottfrieskliniken hotad? Väcker oro bland ME-sjuka i hela landet

Jag har fått signaler om att landstinget i Västra Götaland diskuterar att dra in anslagen för Gottfrieskliniken i Mölndal. Detta skulle sannolikt vara detsamma som ett nedläggningsbeslut vilket oroar tusentals ME-sjuka, inte bara i väst utan i hela landet. Gottfrieskliniken har nämligen genom åren etablerat sig som den kanske främsta vårdgivaren i Sverige när det gäller kompetens kring ME/CFS.

I Stockholmsregionen har vi tack och lov fortfarande ME-enheten på Danderyds sjukhus, men ibland går rykten om att även denna klinik, som i nuläget drivs som projekt, kan komma att läggas ned.

Negativa rykten och oro av detta slag är vad de ME-sjuka minst av allt behöver. Istället så bör landstingen i hela landet samordna och etablera en långsiktig ME-vård baserad på vetenskap och beprövad erfarenhet. Där kan Stockholms läns landsting gå före och visa vägen!

MP kräver svar om sjuksköterskor i ambulanser

Sedan en tid tillbaka har Miljöpartiets Helene Öberg försökt få svar rörande bristen på specialistutbildade sjuksköterskor i de ambulanser som kör för ett antal upphandlade "leverantörer". Tyvärr så tycks inte Alliansen i Stockholms läns landsting vara så sugen på att debattera detta i fullmäktige. Nåväl, förhoppningsvis ser man ändå till att bristerna rättas till snarast möjligt innan någon patient råkar riktigt illa ut...

Ungdomen går före - även CUF och LUF

På dagens Brännpunkt i SvD så går de miljöpolitiska talespersonerna för Centerns respektive Liberala ungdomsförbunden ut med budskapet Dags att avskaffa reseavdraget.

De hänvisar till att reseavdraget i praktiken är en statlig subvention av att arbeta långt från bostaden och ta bilen till jobbet. Problemet i sammanhanget är att majoroteten av avdragen görs i storstadsregionerna Stockholm, Göteborg, Malmö - inte på landsbygden. Dessutom att resor med cykel, kollektivtrafik eller elbil vanligtvis är för billiga för att berättiga till avdrag.

Artikelförfattarna Hedvig Henrekson och Robert Aspegren förklarar att det förra året gjordes reseavdrag med 14 miljarder kronor vilket är mer än dubbelt så mycket som Försäkringskassans anställda kostar per år, eller två miljarder mer än vad staten årligen lägger på kultur, medier, trossamfund och fritid.

Enligt Skatteverket så är nästan hälften av alla reseavdrag felaktiga, och nästan samtliga dessa är till skattebetalarens fördel vilket tyder på medvetet fusk i stor omfattning.

Jag tycker att detta är ännu ett bevis på att det är våra ungdomar (oavsett politisk hemvist!?) som pekar på bristerna i nuvarande system och vad som måste göras för att sträva mot ett hållbart samhälle. Kanske läge att se över reglerna för reseavdrag?

Livsröset på DN-blogg - till minne av djur såväl som växter

I tidigare inlägg nämnde jag ceremonin vid Livsröset häromdagen, då vi höll en tyst minut för alla utdöda arter. En av deltagarna var den sympatiske Lars Epstein på Dagens Nyheter och idag fanns ett inslag både i papperstidningen och på Epsteins DN-blogg:
En tyst minut för den utdöda japanska floduttern

Lars Epstein avslutar med följande:
Det finns prognoser som säger att hälften av alla nu levande djurarter kan vara utdöda om hundra år. Dags att ändra livsstil och fara varsamt fram med miljön?

Det är naturligtvis en retorisk fråga som Lars vet svaret på likaväl som de flesta av oss. Jag vill dock i sammanhanget understryka att det inte är enbart djur som utrotas i en skrämmande takt, utan även växter.
Som jag ser det så är Livsröset ett minnesmärke över alla utdöda arter, djur såväl som växter.

söndag 23 september 2012

En tyst minut för alla utrotade arter

Direkt från avslutningen av Power Shift 2012, som utspelades på Sergels torg och i Kulturhuset, så tog jag mig till Norra Djurgården och Stora Skuggan. Där i Ekoparken finns på en kulle Livsröset vars syfte är att utgöra ett minnesmärke över alla de djur och växter som utrotas i allt snabbare takt. Pga människans inverkan så sker detta minst 100 gånger snabbare än vad som är "normal" takt för arter att dö ut. Förutom att detta har etiska implikationer (vilken rätt har människan att utrota annat liv på jorden?) så riskerar det också att få förödande ekologiska konsekvenser där vi tycks vara på väg att undergräva och i värsta fall rasera ekosystem som vi själva är beroende av, för rent vatten, ren luft, livsmedel mm.


Vid Livsröset deltog jag ikväll vid en enkel ceremoni för att uppmärksamma och minnas utrotade arter. På det växande minnesmärket placerades stenar till minne av bl a vandringsduvan och den japanska floduttern.


Jag rekommenderar ett besök i Ekoparken, samt en kort stunds reflektion uppe på kullen med Livsröset. Glöm inte att ta med en sten!



Flash mob på Plattan

Nedan några bilder från den flash mob som Power Shift 2012 arrangerade på Sergels torg idag, i syfte att uppmärksamma människor på den omställning i energianvändning som måste ske.
Vi var flera som filmade och fotograferade. Jag själv stod på Kulturhuset plan 5, bland duvorna på den blåsiga uteserveringen. förhoppningsvis så kan jag snart länka till samma flash mob i filmad version.






lördag 22 september 2012

Fucked up spegelbild? Om skönhetsideal


På Globala gymnasiet där jag denna helg deltar på ungdomskonferensen Power Shift 2012 så upptäckte jag på en toalettspegel ett välformulerat varningsbudskap, väl värt att sprida.


Ungdomar, energiomställning och t-tröjor

 

Tillsammans med närmare 200 andra (!?) ungdomar så har jag idag deltagit på Power Shift 2012. Det är både givande och inspirerande att lyssna på de ungas synpunkter och förslag kring den svåra frågan hur vi ska åstadkomma en omställning till klimatsmart energianvändningen. Denna konferens, som pågår från fredag till söndag denna helg, hålls på Globala gymnasiet (där en av mina bonusdöttrar gått).


Att jag råkar vara dubbelt så gammal som övriga deltagare struntar jag i. Tvärtom känner jag mig mycket hedrad av att ha blivit inbjuden av Lorentz, en av skribenterna på Supermiljöbloggen.

Med sig till konferensen har vi alla tagit med en vit t-tröja. På denna får vi ett Power Shift-tryck så att vi alla känns igen imorgon söndag då konferensen avslutas (nästan) med en flashmob på Sergels torg i Stockholm.
På bilden syns hur t-tröjorna hänger på tork inför morgondagen.


Idag har jag dels varit med på en kunskaps-workshop om hur man undervisar om hållbar energianvändning på ett sätt som berör. Annars är det nämligen svårt att få gehör. Det var Kerstin och Lisen från KNUT-projektet som gav en del intressant statistik om barns och ungdomars syn på klimatfrågor, teknik och vetenskap mm. Apropå t-tröjor så fick vi fundera över vilka olika aspekter man kan ha på en sådan, t ex:
Materialanvändning (bomull?), Tillverkningsprocess (energi, vattenåtgång, låglöne- och/eller barnarbete?), Kemikalier, Transporter, Livscykelanalys, Återvinning mm! Lisen konstaterade att man skulle kunna ägna lång tids skolundervisning inom många olika ämnen kring bara en t-tröja! Och samtidigt lära sig enormt mycket!

Vi fick också göra en övning utifrån frågeställningen hur mycket vatten det går åt till att tillverka ett par jeans. Vi fick ställa upp oss på led där de längst fram gissade störst volym (20 000 liter) och de längst bak (bl a jag...) gissade lägst volym (ca 1 000 liter). Rätt svar var mellan 7 000 och 24 000 liter - för ett enda par jeans. De som läst min blogg minns kanske begreppet Planetary Boundaries (eller som jag kallar dem på svenska: Jordens hållbarhetsgränser), där just vattenanvändning är ett av problemområdena eftersom vi människor i allt högre grad tömmer naturliga vattenresurser.

Under ett annat pass före lunch, med fortsättning under hela eftermiddagen, så brainstormade vi om vad som är viktigt för att åstadkomma en omställning, ett Power Shift. Resultatet kommer sedan utgöra underlag i förslag som kan lämnas vidare till politiker och beslutsfattare på olika nivåer. Det får jag säkert anledning att återkomma till.




Som sagt, imorgon söndag så ska dessa engagerade ungdomar väcka uppmärksamhet kring energi- och klimatfrågor genom att köra en s.k. flashmob på Sergels torg. Eftersom det ska ha en viss överraskningseffekt så kan jag tyvärr inte avslöja upplägg och innehåll ;-)
Men om du har möjlighet så kanske du ska befinna dig på Sergels torg kl 12.
Om du inte har möjlighet att ta dig dit men ändå är nyfiken så kan du kanske se något via Sergels torgs live-kamera.

tisdag 18 september 2012

I helgen är det dags! Power Shift 2012

Jag har tidigare på bloggen skrivit om Power Shift; engagerade ungdomar som går före och visar vägen mot ett hållbart samhälle. I helgen är det äntligen dags för årets svenska Power Shift och jag har förmånen att få delta, trots att jag är rejält "överårig"!  ;-)

Förra årets möte i Göteborg avslutades med en kul flash mob. En liknande aktion är planerad till helgens Power Shift i Stockholm, närmare bestämt på "Plattan". Den som är nyfiken bör hålla ögonen öppna på söndag...

Jag ser fram emot Power Shift i helgen!

I had a phone call - Miljöpartiets hälso- och sjukvårdspolitik ger eko i omvärlden!

Idag har jag befunnit mig på ett möte på en av länets Akademiska Vårdcentraler. Det är alltid intressant och stimulerande att vara ute i vårdmiljöerna och träffa personal. Men idag blev jag rejält distraherad så fort jag kommit innanför dörrarna på vårdcentralen. Min telefon ringde och innan jag svarade så hann min blick uppfatta ett utländskt nummer på skärmen.
- Good morning! Is this Michael Silvestri?

Det visade sig att det var en journalist från brittiska tidskriften The Guardian som ville ha en intervju om the Swedish Green Party - och vår hälso- och sjukvårdspolitik!
Och gentlemannen i andra änden av linjen befann sig i Stockholm och ville intervjua mig redan samma eftermiddag!

Efter att ha hämtat mig förklarade jag att jag är fritidspolitiker och jag hänvisade till Miljöpartiets talesperson i hälso- och sjukvårdsfrågor på landstingsnivå, Helene Öberg, tillika sammankallande i partistyrelsen på riksnivå.



Vad jag inte tänkte på var att det just idag var landstingsfullmäktige varför Helene kunde vara svår att nå.
Nåväl, allt ordnade sig och Helene gjorde en intervju för The Guardian på kvällen, efter fullmäktige.
Jag tycker att det är fantastiskt roligt att utländsk (!) press uppmärksammat att Miljöpartiet inte är ett enfrågeparti utan att vi på ett seriöst och visionärt sätt bedriver politik utifrån ett helhetsperspektiv. Det inbegriper naturligtvis att både främja hälsa på ett förebyggande sätt liksom att återskapa hälsan hos sjuka människor genom bra vård.
Det ska bli spännande att läsa artikeln så småningom.

Förresten, på The Guardian's webbsida lärde jag mig att brittiska Green Party fått ett nytt språkrör, Natalie Bennett - tidigare journalist på The Guardian!

lördag 15 september 2012

Cancermedicin mot kroniskt trötthetssyndrom (ME/CFS)


Förra veckan anordnade RME ett mycket intressant seminarium om ME/CFS. På grund av mitt arbete så kunde jag tyvärr inte själv delta, men enligt uppgift så var landstingssalen fullsatt.

RME har i efterhand gått ut med ett pressmedelande:

Cancermedicin hjälper mot kroniskt trötthetssyndrom


Tjuvlyssnat (?) på pendeltåget

Jag åker pendeltåg till och från jobbet nästan varenda vardag. Så länge det inte är störningar, signalfel, tågkö eller andra problem så är det ett fantastiskt smidigt sätt att ta sig mellan Upplands Väsby och Solna eller Flemingsberg eller vart jag nu kan vara på väg för dagens möten, föreläsningar eller annat.

På tåget kan jag läsa eller filosofera, eller lyssna på musik i hörlurar. Men, ibland är det nästan omöjligt att fokusera på något av detta. Jag fascineras nämligen (och skräms ibland) av hur folk pratar om ditt och datt.
Denna vecka har min uppmärksamhet fångats vid tre tillfällen som återges kort nedan.

1. För att nå ett säte vid fönstret så måste jag tränga mig förbi en prydligt klädd ung tjej (18-22 år?) som har en stor märkesväska i knät och en mopsliknande hund vid fötterna. Efter en stund har tydligen en kompis till tjejen klivit på och de börjar prata med varandra. Tjejen vid min sida är mycket öppenhjärtig med att hon börjat gå hos psykolog. Hennes mamma har bokat tid. Hon har gått ett par gånger och känner sig klart hjälpt av det. Samtalet avbryts av att kompisen får ett telefonsamtal. Kompisen, som också är en prydlig tjej i samma ålder, förklarar för någon i andra änden (också en ung tjej?) att "det kommer erbjudas gratis make-up och manikyr". Uppenbarligen en skönhetsmässa av något slag? Inte nog med det; Man kommer också kunna få injektion med "filler". Vad jag förstår så är det injektioner i t ex läpparna för att dessa ska bli fylligare - och vackrare? Innan kompisen avslutar samtalet så förklarar hon proffsigt att det kommer vara en läkare som utför dessa injektioner. Ett betryggande besked trots allt!
Lite senare kliver de båda unga kvinnorna av vid stationen i en av de norra förorterna. Jag grubblar vidare över vilka samband som ev kan finnas mellan skönhetsingrepp och psykologbehandling...

2. Någon dag senare hamnar jag intill tre unga killar (18-22 år?). De är alla klädda i färgfläckade jobbarkläder, uppenbarligen unga hantverkare, delvis fortfarande i skolning. Alla är eniga om att det är bäst att få hålla på med praktiska grejer än att sitta i skolbänk och läsa trist teori. Samtalet kommer så småningom att cirkulera kring hur man med lite tur och skicklighet kan tjäna grova pengar. Killen intill mig hävdar att det hänt att han någon månad (eller sa han vecka?) har tjänat närmare 40 000 kr - efter skatt. De övriga blir naturligtvis imponerade, men med en ton av trygg självklarhet så förklarar en av dem att han i princip bara jobbar svart. Det råder ingen tvekan om att det är korkat att betala skatt.
Innan jag kliver av så blir jag ändå lite varm i hjärtat när de alla intygar för varandra att det viktigaste trots allt är att man trivs med jobbarkompisarna. En av killarna förtydligar med att han trivs så bra med sina jobbarpolare att de skulle kunna ägna sig åt att "skrapa bajs".

3. Ytterligare någon dag senare sitter jag och läser mejlen i telefonen när jag hör en ganska hög ung kvinnoröst förklara för en kamrat i telefon att hon "alltid uppfattat sig som fet och finnig". Det är ju vad hon alltid fått höra. Men nu är det slut med killen ifråga och det är uppenbarligen en sådan lättnad så att alla vi medpassagerare tydligt får höra hennes vittnesmål om detta. När en sittplats mittemot mig blir ledig så slår hon sig ned, en ca 20-årig söt, blond tjej.
Den f.d. killen var uppenbarligen en ganska svartsjuk typ som trodde att han "ägde henne". Dessutom skulle han också bestämma vad hon skulle äta: "Du ska väl inte äta dom där chipsen?" "Eller det där godiset?"
För att visa något slags självbestämmande så hade hon naturligtvis, demonstrativt vräkt i sig. Och känt ångest över det - "Fet och finnig..."
Anmärkningsvärt i sammanhanget var att killen var feminist (?), men samtidigt betedde sig som en skitstövel.
En bra stund efter att den unga telefontalande tjejen klivit av så kunde jag inte låta bli att dela hennes undran över detta, och fundera över vad det egentligen innebär när jag själv emellanåt förkunnar att jag är feminist?


Som sagt, ovanstående är tre upplevda dialoger (i något fall nästan monolog) på pendeltåget bara de senaste dagarna. Det är inte bara bekvämt och miljövänligt att resa kollektivt. Det kan också vara oerhört lärorikt och intresseväckande! Pendeltågslinje 36, mellan Södertälje och Märsta rekommenderas varmt!

Rösta fram pengar till ME-forskning!

Läsare av min blogg vet att jag engagerar mig för en patientgrupp som har sjukdomstillståndet ME/CFS. Enligt vetenskapliga beräkningar så uppskattas närmare en halv procent av befolkningen (40 000 svenskar, 8 000 stockholmare!?) vara drabbade och detta kostar mycket, både i lidande och skattepengar. Det råder stor okunskap om ME samtidigt som det fortfarande är oklart hur sjukdomen uppstår och hur den bäst ska behandlas.

Följaktligen så finns ett stort behov av forskning och nu kan du utan större ansträngning bidra till att samla in forskningsmedel för ökad kunskap om ME, för bättre diagnostik och fungerande behandlingsformer.
Gå in på följande webbsida och följ instruktionerna:
Chase Contest for ME/CFS

Målet är att få tillräckligt många röster så att den viktiga ME-forskningen får ett tillskott.
OBS! Jag tror att omröstningen avslutas den 19 september...


måndag 10 september 2012

ME-seminarium med stjärnglans!

Imorgon tisdag hålls ett mycket intressant seminarium om ME/CFS på Landstingshuset i Stockholm.
Det är Riksföreningen för ME-patienter (RME) som anordnar seminariet. Forskningslandstingsrådet Stig Nyman (KD) håller inledningsanförande, vilket gläder mig. Stig är ordförande i landstingets forskningsberedning där jag sitter som Miljöpartiets ledamot. Vi har tidigare fört lite av en dialog om ME-frågan, men det är något som förhoppningsvis kan intensifieras framöver.

Tyvärr, eftersom jag är fritidspolitiker, så har jag svårt att hinna iväg på seminariet imorgon. Men varför är det då så intressant? Jo, de norska forskarna Fluge och Mella medverkar med senaste nytt från kliniska forskningsstudier med Rituximab som visat sig vara mycket lovande. Detta har jag skrivit om tidigare på bloggen, bl a här:
                                           En Norgehistoria - Är gåtan ME/CFS löst?

Tvärnit på bloggen?

Ja, det kan man fråga sig efter att jag tidigare varit ganska, eller till och med mycket, flitig med inlägg på Pesto Silvestri. Plötsligt går det veckor mellan inläggen. Hur blev det så!?

Till en början så måste jag erkänna att jag under semestern i somras bestämde mig för att ta en paus från bloggandet. Annars blir det lätt så att man fastnar ett par timmar varje dag. Denna sommar ville jag inte ha det så.

Men semestern är ju slut för länge sedan! Jo, men då insåg jag att denna hösttermin startar med raketfart och är bräddfylld med måsten för min del.Det rör planering av ett antal olika konferensdagar på KI, ett större webbprojekt samt arbete med ny administration av klinisk utbildning på ffa läkarprogrammet.
Därutöver har jag startat upp en helt ny kurs som handlar om Biosäkerhet och hållbar utveckling. Jättespännande, men tufft!
Om man därtill lägger en del undervisning och alla de vanliga mötena som jag springer på runtom i länet, så räcker åtminstone inte kontorstiden till, utan då får man snällt utnyttja både kvällstid och ibland även helger.

Till detta kommer mina politiska uppdrag i landstinget och hemkommunen - samt att emellanåt försöka vara familjemedlem (pappa, make - son).

Missförstå mig rätt! Det är inte min avsikt att beklaga mig. Egentligen älskar jag mitt jobb och är oerhört stolt över att jag, tillsammans med kollegorna, dagligen räddar liv - åtminstone indirekt om man räknar all vårdpersonal liksom en del forskare som jag varit med om att utbilda och examinera. Dessutom är de flesta projekt och åtaganden, både på jobbet och på fritiden, självpåtagna. Jag gör detta helt frivilligt!

Men, ibland inser man att det gäller att prioritera. Den där sista timmen före läggdags vid midnatt måste nog ägnas åt konkreta plikter istället för att publicera ett nytt blogginlägg. Åtminstone så är det så just nu. Lite trist, men ofrånkomligt.

När jag just satt punkt efter sista meningen ovan så kommer jag på att detta blogginlägg handlar om TID.
Brist på tid kan man kanske tycka, men jag liksom alla andra har 24 timmar om dygnet. Det gäller att använda tiden på ett smart, klokt och sunt sätt. En av de konferensdagar jag är med och planerar kommer avhandla just TID, utifrån olika aspekter. Det ser ut att kunna bli ett riktigt intressant program. Jag återkommer kanske om det.