fredag 30 november 2012

Bland kadetter på Försvarshögskolan



Idag deltog jag på den avslutande dagen av årets VILÄR-konferens som denna gång hölls i ett snötäckt Stockholm, närmare bestämt på Försvarshögskolan på Karlbergs slottsområde. VILÄR står för VerksamhetsIntegrerat LÄRande (annars förkortat VIL) och detta nätverk ser det som viktigt att utbildning utgörs av kombinationen "teori OCH praktik" - om man uttrycker det lite förenklat.



Det var en bra konferensdag och jag är glad att jag tog mig tid att delta. Dessutom kul och trevligt att träffa bekanta lärarkollegor från exempelvis Kristianstad, Trollhättan och Umeå.

I slutet av mötet så lyfte jag frågan om den klart bristfälliga modell för kvalitetsgranskning som Högskoleverket - tvingat av utbildningsdepartementet - nu använder sig av. Det allvarligaste med nuvarande granskningsmodell är att huvudfokus ligger på det avslutande examensarbetet. Professionsutbildningar som lärare, militär, sjuksköterska, läkare, biomedicinsk analytiker m fl är helt beroende av väl fungerande VIL, eller VFU som det också benämns. Dvs denna del av utbildningen är betydligt viktigare än examensarbetet vill jag påstå. Det är allvarligt för svensk högre utbildning att kvalitetsfokus för närvarande ligger så fel. Dessutom har HSV och granskningssystemet kritiserats internationellt av ENQA.

Om jag vore utbildningsminister så skulle jag se till att HSV får ta det självständiga myndighetsansvar som förväntas och krävs, och att förutsättningar ges för att utveckla ett långsiktigt och väl förankrat system för att kvalitetsgranska svensk högre utbildning. Detta innan den sanna kvaliteten har undergrävts allt för mycket!

FoB på KISP med PMS, tenta på KI, SSS på KTH + skola i bara Messingen



Torsdag: En vanlig dag på "jobbet" inleddes, efter en koll i mejlboxen, med möte med landstingets Forskningsberedning (FoB). Idag på utflykt, närmare bestämt på Karolinska Institutet Science Park (KISP) i Solna. KISP finns även i Huddinge vilket är viktigt för att eftersträva balansen i den regionala utvecklingen.


Vid FoB fick vi information bl a om forskning (och lite utbildning, ffa "praktik" för sjuksköterskor...) på Södertälje sjukhus.
Den avslutande punkten var en fd KI-forskare, numera VD för Umecrine mood som utvecklar ett läkemedel mot svår PMS. Mycket intressant! Enligt uppgift så är nämligen upp till 5% av kvinnor drabbade på ett sådant sätt att det leder till höga sjukskrivningstal, och i vissa fall t o m till depression och självmordsförsök.

Efter mötet var det bara till att ta sig genom snöglopp till andra sidan Karolinska vägen för att examinera studenter i Biosäkerhet (nej, det handlar inte om film).
Efter examinationen bar det iväg till första kvällsmötet, på KTH, med andra studenter för att diskutera hur nätverket Stockholm Students for Sustainability ("Triple S") ska utvecklas vidare. Triple S är tänkt att vara ett tvärvetenskapligt nätverk för studenter från alla universitet och högskolor i stockholmsregionen. En idé som konkretiseras alltmer är en årlig Studentkonferens om hållbar utveckling där blivande ingenjörer och vårdpersonal brainstormar med blivande designers och konstnärer för att hitta lösningar på energiförsörjning och växthuseffekt. Kan bli hur kul och spännande som helst!

När jag lämnade KTH så noterade jag att man på ett föredömligt sätt sparar el genom att ha en nedsläckt julgran - eller så tänder man först till Första advent?


Efter det inspirerande mötet med studenterna så satte jag mig på pendeltåget för hemresa till Väsby och dagens sista evenemang: ett öppet skolmöte i nybyggda Messingen, arrangerat av tidningen Vi i Väsby för att bidra till dialog och kreativa förslag hur Väsbys skolor ska bli bättre. Ett bra initiativ av tidningen! Och ett bra, konstruktivt möte!

Nöjd med denna vintertorsdag så pustar jag ut hemma på Torsåker och börjar ladda för nästa dag.
Hmm, fredag? Just det ja! Kadettskolan på Karlbergs slott för VILÄR-konferens!

måndag 26 november 2012

GOOD COP, BAD COP?

Ja, idag inleds den internationella klimatkonferensen COP 18 (Conference of the Parties) i Doha, Qatar. Ärligt talat så är det inte mycket som tyder på att det ska bli ett bra, fruktbart COP-möte...

söndag 25 november 2012

"Patienter är inte bilar"


Med anknytning till dagens tidigare inlägg på bloggen så kan jag inte låta bli att återge några tankar från en mycket klok kollega, njurläkaren Astrid Seeberger som skrivit den fina och uppmärksammade boken Den skamlösa nyfikenheten.

Dessa Astrids visa ord läser jag idag i en bilaga från Svenska Läkaresällskapet (med anledning av Medicinska Riksstämman):

- Vi tillämpar ett ekonomiskt tänkande som förstås är viktigt och bra, eftersom vi har begränsade resurser som vi måste förvalta väl. Men människor kan inte bara ses som vårdkonsumenter. Man tror idag att man kan överföra modeller från tillverkningsindustrin till vården. Men patienter är inga bilar. Bilar lider inte, men det gör däremot patienter.

Kommentar överflödig!


Den tysta kostnaden - finansiella derivatprodukter istället för cancermediciner

I Svenska Dagbladet skriver Andreas Cervenka en tankeväckande finanskrönika under den osexiga rubriken  Var är tråkbanken?

Krönikan handlar (som jag tolkar det) om hur pendeln svänger fram och tillbaka, i detta fallet inom finansvärlden och dess utbud av olika banker och "finansiella produkter". För egen del så är det t ex med skräckblandad fascination jag ser tillbaka på inledningen av denna finanskris och hur man uppfann nya sätt att förpacka "giftiga subprime-lån" i nya attraktiva "produkter" som bankerna kunde lura på sina kunder.
Andreas Cervenka efterlyser den gamla hederliga tråkbanken som fungerar som en vanlig, hederlig bank utan en massa nya krusiduller som ingen egentligen efterfrågar.

Världen styrs idag av ekonomer. Jag funderar över om det är därför saker ser ut som de gör: Global uppvärmning, klimatförändringar, en välfärdssektor som i bl a vårt land bedrivs enligt New Public Management, dvs vård, skola och omsorg ses som kommersiella marknader med kunder, valfrihet, konkurrens - och avkastningskrav.

Egentligen inget ont om ekonomer som gör sitt jobb, men ibland kan jag tycka att annan kompetens lite för lätt ger vika för de skickliga ekonomernas sanningar: "Nej, vi kan inte använda dessa skattepengar till att förbättra skolan eller äldreomsorgen eftersom de är till endast för investeringar i hus och vägar!"
Eller kanske tvärtom för den delen.
Det jag menar är att det måste vara politikerna som ytterst bestämmer och har makten att styra skattemedlen mot de satsningar och framtidsvisioner som det är vår förbannade skyldighet att beskriva.

Denna vår, ibland överdrivna, fascination för pengar och marknader (Andreas Cervenka använder ordet finansifiering) kan ha även andra negativa konsekvenser. Dels kan det handla om en tydlig kostnad/förlust när finanssektorn vuxit sig för stor, detta enligt ekonomer på Bank for International Settlements. Men det kan också röra sig om mer dolda förluster för samhället. I sin krönika beskriver Cervenka det så här:

"Ännu mer betydelsefullt är kanske vad finansifieringen gjort med värderingarna av vad som är viktigt. Ekonomerna på BIS (Bank for International Settlements)  talar om en tyst kostnad för övriga samhället när finansbranschen lockar till sig de skarpaste hjärnorna. Istället för att lösa cancerns gåta eller konstruera rymdsonder ägnar sig snillena åt att tillverka derivatprodukter. År 2007 uppgav 47 procent av sistaårsstudenterna på Harvard att de siktade mot Wall Street. På några decennier blev kapitalförvaltning hetare än statsförvaltning och leveraged finance mer attraktivt än att vara läkare."

Ja, även detta fenomen är kanske något vi allt tydligare ser konsekvenserna av idag, i världen och i vårt eget land?



Landstinget söker en FoU-direktör - tyvärr

Bland morgontidningens jobbannonser ser jag idag att Stockholms läns landsting annonserar efter en FoU-direktör. Tyvärr!
Anledningen till att jag är besviken är att enligt annonsen så ska detta uppdrag framöver bara handla om forskning och utveckling. Tidigare har landstinget haft en FoUU-direktör men den styrande majoriteten tycks välja att separera det andra U:et (Utbildning) från Forskning och Utveckling. I enlighet med vad jag nämnt tidigare på bloggen så ser jag det som djupt olyckligt eftersom de olika delarna i FoUU utgör olika facetter av en helhet, som integrerad i hälso- och sjukvården bidrar till en långsiktig hållbarhet.

Samtidigt kan jag förstå ledningens ställningstagande eftersom utbildningsfrågorna har hamnat under SLL Personal, som en del av kompetensförsörjningen. Det är möjligt att detta har bidragit till att "lyfta" utbildningsfrågorna på senare tid, vilket naturligtvis är positivt. Men som sagt, om man ser långsiktigt på vårdens utveckling så menar jag att FoUU, tillsammans och som helhet, måste ses som en del av vårduppdraget. Stuprörs-tänk leder inte till något positivt!

Eftersom jag ser det som viktigt att påminna om FoUU som helhet så har jag för en tid sedan lagt en interpellation som så småningom bör komma upp till behandling i landstingsfullmäktige:
Den nödvändiga kombinationen Vård, Forskning, Utveckling och Utbildning (FoUU) i avtal och ägardirektiv

Intressant i sammanhanget är att en av landstingets enheter, Karolinska Universitetssjukhuset, har valt att separera FoUU på ett annat sätt, nämligen genom att ha en FoU-direktör med ansvar för Forskning och Utbildning. Dvs i det fallet har man brutit ut Utveckling istället. Kanske mindre dåligt i mina ögon, men fortfarande inte optimalt tycker jag...


lördag 24 november 2012

Sjuksköterskeupproret Årets lobbyist - nästan

Ulrika Blumfeldt, sjuksköterska utbildad på Röda Korsets högskola i Stockholm, var nära att knipa titeln Årets lobbyist 2012. Detta som representant för det s.k. Sjuksköterskeupproret med krav på minst 24 000 kr i ingångslön som nyutexaminerad sjuksköterska. Nåja, det blev i alla fall ett välförtjänt hedersomnämnande för Ulrika och Sjuksköterskeupproret.

Ulrika, uppenbarligen en tuffing som gör rätt för sin tuffa panter/mohawk-frisyr, är själv ett exempel på att trägen vinner och fick själv igenom kravet på 24 000 kr i ingångslön.

I tidningen Resumé så beskriver Ulrika hur ansvariga sjukvårdspolitiker hela tiden hukat och försökt undvika kontakt med Sjuksköterskeupproret:

"Vi fick tag på Filippa Reinfeldts (sjukvårdslandstingsråd) pressekreterare, för vi ville överlämna vår namninsamling. Vi hade rekat innan och visste att hon var i landstingshuset. Men han sa att han inte visste var hon var. Hon har inte ställt upp på en enda intervju om detta. Men om det handlar om hennes kakrecept tackar hon ja direkt."

Tuffa ord från Ulrika, men kanske inte helt utan ett korn av sanning...
Om jag minns rätt så hävdade man visserligen från den politiska majoritetens sida att det inte var sjukvårdslandstingsrådet Reinfeldt (M) som ansvarade för denna fråga utan Anna Starbrink (FP) som ordförande i Produktionsutskottet.

Förresten, apropå Anna Starbrink och Produktionsutskottet så fick jag för en tid sedan via MP:s landstingskansli en förfrågan om jag kunde delta som MP:s representant på ett seminarium om kompetensförsörjning. Seminariet som skulle hållas i Landstingssalen (som rymmer drygt 200 sittande) hade flera intressanta och viktiga inslag från Utbildningsdepartementet, från Karolinska Institutet och från SLL Personal rörande vilka utbildningar, och vilka utbildningsvolymer, som behövs för att trygga framtidens sjukvård i länet. Jag anmälde mig bums i egenskap av landstingspolitiker och ledamot i landstingets Forskningsberedning som ju ansvarar för att bereda frågor kring forskning och utbildning. Till min stora förvåning och besvikelse fick jag (efter en del oklara besked och turer) ett kristallklart meddelande från Anna Starbrink att jag inte var välkommen på seminariet eftersom det riktade sig endast till Produktionsutskottets ledamöter - samt bolagsstyrelser (!). Man kan inte låta bli att undra vad de är rädda för? Att hela Forskningsberedningen (9 ledamöter) skulle vilja invadera Landstingssalen? Eller att jag skulle ställa någon knepig fråga? Eller att en dialog skulle inledas mellan Produktionsutskottet och Forskningsberedningen!?
Hemska tanke!

Jag påtalar ofta vikten av att hantera de viktiga bemannings- och kompetensförsörjningsfrågorna på ett integrerat sätt i landstingets olika organ, inte i ett förödande stuprörs-tänk. Sannolikt är det tyvärr denna stuprörsmentalitet som delvis ligger till grund för de ökande bemanningsproblem vi ser inom sjukvården idag.

Om vi ska kunna säkra en väl fungerande hälso- och sjukvård i framtiden så måste vi föra en bred dialog och samarbeta kring utbildning, forskning, vård och kompetensförsörjning. Dessutom måste vi avlöna vårdens viktigaste resurs, personalen, på rätt sätt. Därför lyckönskar jag Sjuksköterskeupproret i det fortsatta arbetet och jag hoppas dessutom att alla berörda "medellånga vårdutbildningar"gör gemensam sak för att uppnå löner på rimlig nivå. Det är bl a med rätt löner som vi skapar en långsiktigt hållbar vård.
Jag vet att vissa menar att en ansvarstagande politiker inte får uttrycka sig på ett sådant sätt. I min värld är det precis tvärtom. Det är att i sanning ta långsiktigt ansvar!



fredag 23 november 2012

En miljöpartist till!



Egentligen är rubriken partividrig eftersom MP generellt sett är extremt demokratiskt, åtminstone i jämförelse med andra politiska partier, och detta innebär naturligtvis att miljöpartister i högre grad än andra -partister låter sin avkomma själv, när tiden är mogen, avgöra vilken partitillhörighet hen ska ha. Tror och hoppas jag!

Nåväl, detta blev en onödigt byråkratisk inledning till det spontana glädjebeskedet att MP:s tills alldeles nyligen enda tjänstgörande språkrör, Åsa Romson, har nedkommit med, enligt uppgift, en son. Undertecknad hoppas att den, åtminstone med stor sannolikhet, blivande miljöpartistiske lille pojken mår väl, i likhet med modern och för den delen även fadern.

Eftersom vårt andra språkrör, Gustav Fridolin, fortfarande är föräldraledig en liten tid så befinner vi oss i den unika situationen att MP är partiledarlöst (åtminstone om man ser till tjänstgöring). Under en övergångsperiod så kommer bl a partisekreterare Anders Wallner träda in och försvara maskrosens färger. Det lär inte göra någon miljöpartist besviken. Tvärtom.

Efter denna osedvanligt tillkrånglade bloggtext vill jag bara uttrycka mina varmaste gratulationer till Åsa med familj!

torsdag 22 november 2012

Stockholm Students for Sustainability i Studentliv

Jag har tidigare på bloggen beskrivit det nybildade öppna nätverket Stockholm Students for Sustainability, t ex i följande inlägg:

Stockholm Students for Sustainability
På fredag är det dags

Studenternas engagemang för miljöfrågor och hållbar utveckling (utifrån samtliga dimensioner) är en drivkraft som vi måste ta vara på om vi på allvar ska kunna korrigera kursen mot en långsiktigt hållbar samhällsutveckling. Därför är det roligt att detta tvärvetenskapliga nätverk nu börjar uppmärksammas, t ex i tidningen Studentliv.

onsdag 21 november 2012

MP: Slutreplik om Årsta holmar

Det s.k. miljöborgarrådet i Stockholms stad kunde inte låta bli att gå i svaromål på vårt debattinlägg i Svenska Dagbladet förra veckan. För en rationellt tänkande människa så är det svårt att begripa hur (C) kan ha kvar en sådan belastning på en topp-post av detta slaget. Lika obegripligt är det att övriga stockholms-alliansen, enligt uppgift åtminstone (FP) och (KD), i budgetdebatten går upp och försvarar bro-förslaget!?
Nåväl, idag publicerades vår slutreplik som fått följande rubrik:
Exploateringen drivs på eget bevåg

Förresten, om du är snabb så kan du bli nr 1000 att skriva under protestlistan mot ett brobygge:
Nej till broförbindelse till Årsta holmar!


Gudrun 86, Personalkarusellen - och ny platt-TV?

Imorgon onsdag är det möte i Upplands Väsbys produktionsstyrelse igen, eller Styrelsen för Väsby Välfärd som den föreslås byta namn till. Detta samtidigt som den egna kommunala hemtjänsten demonteras.

Idag läste jag en insändare i DN av Gudrun i Säffle. Gudrun, som är 86 år, fick för ett år sedan dramatiskt försämrad syn och måste då få utökad hjälp av hemtjänsten. Hon märkte då att det var rena personalkarusellen; Efter en och en halv månad hade Gudrun haft 32 olika anställda hemma hos sig. I somras kom den 50:e - som fick ett diplom av Gudrun!

Innan sommaren var slut kom den 60:e. Det blev droppen för Gudrun som meddelade hemtjänstledningen att det var oacceptabelt att en synskadad ska tvingas hålla reda på 60 olika hemtjänstanställda.

De första åren med hemtjänst så hade Gudrun samma personal som kom varje gång. Det gav en stor trygghet.

I insändaren berättar Gudrun sakligt att Säffle kommun, i likhet med många andra kommuner, har infört ett datoriserat planeringssystem, Laps Care, som räknar ut hur hemtjänstpersonalen används så effektivt som möjligt. Tyvärr så tar systemet ingen mänsklig hänsyn till att vårdtagaren ska känna trygghet i att samma personal återkommer. Det skulle kosta för mycket!

En snabb sökning på webben visar att Laps Care är ett flashigt datasystem som kan spara pengar åt kommunen. Tyvärr så hittar man också reaktioner från hemtjänstpersonal som tycker att systemet är dåligt och orsakar stor stress, förmodligen hos både personal och vårdtagare.

Jag är tacksam att Gudrun skickat in sin insändare eftersom det ger en klar bild av vart vi är på väg i vår dumsnåla effektiviserings-iver. För att kunna hålla nere skattenivåerna, helst kanske sänka skatten så vi kan konsumera mer, så sparar vi in på vård, skola och omsorg på ett sätt som förmodligen kommer ta ut sitt pris så småningom.

Vi bortser från egentligen självklara mänskliga värden i välfärden, bara för att vi ska ha råd att köpa ännu en platt-TV, kanske till toaletten denna gång?


måndag 19 november 2012

Turn Down the Heat! Världsbanken om 4-gradig (!) höjning

En av toppnyheterna idag (vid sidan om det tillfälligt räddade SAS) var att Världsbanken i en ny rapport varnar för att vi är på väg mot, inte en 2-gradig temperaturhöjning på vårt jordklot, utan snarare en 4-gradig höjning. Rapporten som har titeln Turn Down the Heat. Why a 4°C Warmer World Must be Avoided, inleds av dr Jim Yong Kim med följande ord:
It is my hope that this report shocks us into action. Even for those of us already committed to fighting 
climate change, I hope it causes us to work with much more urgency.
This report spells out what the world would be like if it warmed by 4 degrees Celsius, which is what 
scientists are nearly unanimously predicting by the end of the century, without serious policy changes.
The 4°C scenarios are devastating: the inundation of coastal cities; increasing risks for food production potentially leading to higher malnutrition rates; many dry regions becoming dryer, wet regions wetter; unprecedented heat waves in many regions, especially in the tropics; substantially exacerbated water scarcity in many regions; increased frequency of high-intensity tropical cyclones; and irreversible loss of biodiversity, including coral reef systems.

I översättning till svenska:
Det är min förhoppning att den här rapporten chockar oss till handling. Även för de av oss som redan förbundit sig att bekämpa klimatförändringar, hoppas jag att det ger oss anledning att arbeta med ännu mer intensitet.
Rapporten redogör för hur världen skulle vara om den värms upp med 4 grader Celsius, vilket är vad
forskare nästan enhälligt förutspår, till slutet av detta sekel, utan omfattande politiska förändringar.
Scenarier med 4°C är förödande: översvämning av kustnära städer, ökande risker för livsmedelsproduktionen vilket kan leda till mer undernäring, många torra områden blir ännu torrare, blöta regioner ännu blötare, värmeböljor utan motstycke i många regioner, särskilt i tropikerna, vattenbrist förvärras väsentligt i många regioner, ökad frekvens av högintensiva tropiska cykloner, och oåterkallelig förlust av biologisk mångfald, inklusive korallrevssystem.

Utan tvekan är det ett oroväckande framtidsscenario som målas upp. Tyvärr finns det ändå, och kommer alltid finnas, människor ibland oss som vägrar att acceptera de överväldigande vetenskapliga fakta som läggs fram. Dessa brukar kallas klimatskeptiker. Ett konstigt ord tycker jag. Man kan väl inte vara skeptisk mot klimatet!? Det finns ju där, oavsett.

Hursomhelst, var och en som besitter en någorlunda intelligenskvot ser nog Försiktighetsprincipen som lämplig i ett sammanhang som detta...

lördag 17 november 2012

Veckans debattinlägg - Årsta holmar och skopleng

Ilska och indignation är bra drivkrafter i politiken, åtminstone om man lyckas kanalisera känslorna på rätt sätt. Dessa känslor, enskilt eller i kombination, resulterade under den gångna veckan i två publicerade debattinlägg.

Det ena, tillsammans med partikollegorna Erik Malm och Mats Lindqvist, rörde Årsta holmar och den lokala biologiska mångfalden (Svenska Dagbladet, SvD.se 14 nov):
Bevara Årsta holmars unika natur

Det andra inlägget rörde vikten av att skolpengen, speciellt i min hemkommun Upplands Väsby, verkligen utnyttjas fullt ut till skolan och eleverna och inte används till att täcka underskott i hemtjänst eller annan kommunal verksamhet (se sid 15 i Vi i Väsby 17-23 nov):
Skolpengen ska gå till skolan


Språkrör, järnrör och käftsmällar

Nyhetsveckan har på ett fascinerande sätt dominerats av - ett järnrör!?
På min blogg har jag medvetet undvikit att nämna SD som politisk företeelse eftersom det är en stor sorg att detta främlingsfientliga parti tagit sig in i Sveriges riksdag. Och SD förtjänar inte mer uppmärksamhet, tvärtom.

Efter förra veckans plågsamma besked att SD under kort tid lyft som en dopad sufflé till fantasinivåer i de senaste opinionsundersökningarna så var det ändå med viss förvåning jag konstaterade att SD-sufflén lika snabbt fallit ihop till en mer verklighetsnära nivå. Och detta genom att masken ryckts av SD:s politiska ledning och en makalös soppa av rasistiska och könsdiskriminerande otidigheter spelats upp i kombination med skramlandet av järnrör, förmodligen tänkta att slå in skallen på osvenska föroreningar som Soran? Eller undertecknad?

För att mota undan sorgen över det inflytande som SD trots allt har på svenska politik idag så är humor det kanske starkaste vapnet. Därför är det med ett extra varmt leende jag idag tagit del av fyndigheter som:

Järnröret talar ut:
Som del i en byggnadsställning tillför jag mer i byggandet av ett bra Sverige än SD och Almqvist.
(väl formulerat av Felix Lindberg)

och

MP har språkrör. SD har järnrör.(tweet av okänd författare?)


Apropå detta, igår kväll hölls världshistoriens första öppna mingel i det nybildade nätverket Stockholm Students for Sustainability och som ett av flera uppskattade programinslag så fick vi en tidsanpassad verbal käftsmäll av poeten Ulf Hasselbäck. Du kan också ta del av dikten 5,7%.


fredag 16 november 2012

Kvällens Karma


Apropå mutor som jag berörde i mitt förra blogginlägg; Som överraskande men trevligt tack för en god middag så fick jag av en god vän VIP-biljetter till en bilmässa som hålls denna helg. Samtidigt som jag försöker värna miljö och en hållbar utveckling så kan jag också njuta av en vacker bil, eller till och med av mullret från en V8 - helst körd på biobränsle naturligtvis! ;-)



Men skapelsen på bilden får mig att falla pladask. Tillsammans med sonen så klev jag in i den och vi sjönk ned i framsätena, stängde dörrarna och njöt av tystnaden och känslan. Det var frestande att trycka på startknappen.



Förutom de läckra linjerna och känslan av kvalitet så är det bästa med denna skönhet att den drivs fram av elektricitet. Förvisso endast 8 mil på full laddning, därefter ytterligare dryga 40 mil med hjälp av en liten förbränningsmotor som driver generatorn. Men det duger för mig!




Kan man få önska sig en i julklapp!? 






torsdag 15 november 2012

Zlatan kung - på solkad arena

För en månad sedan så jublade vi över miraklet i Berlin, dvs den osannolika upphämtningen (4-4) mot Tyskland i en viktig VM-kvalmatch i fotboll. Oavsett partifärg så gladdes nog alla svenskar åt bilderna av vår statsminister som glädjestrålande studsade upp i luften, intill en måttligt road Angela Merkel.

Ikväll var det dags igen för ett nytt fotbollsmirakel. Det svenska herrlandslaget gjorde en mycket god insats mot England, men det går inte att blunda för att matchresultatet blev Zlatan-England 4-2. Vår supernova till fotbollsstjärna exploderade med 4 vackra och imponerande mål. Det första målet med en lätt tåfjutt på retur, vilket såg betydligt enklare ut än det var. Tvåan som var ett ryck med perfekt bröstnedtagning följd av ett lika perfekt volleyskott. Trean en genialisk, låg frispark där Zlatan tydligt annonserade att denna skulle gå direkt på mål - och in. Och som inte det vore nog, avslutningsvis en helt galen cykelspark i mål från närmare 30 meter, efter en ännu galnare utrusning av målvakten Hart.

Zlatan Ibrahimovic är en världsstjärna och konstnär, och vi ska vara tacksamma att vi fick honom till vårt land och att han är svensk. Detta med tanke på dagens tidigare avslöjande om främlingsfientliga uttalanden av en riksdagsman.

Zlatan visade ikväll, i en historisk invigningsmatch på nya Friends Arena, att han är kung på planen. Det enda smolket i glädjebägaren är att vår nya nationalarena under lång tid framöver kommer förknippas med mutor och korruption (Det var knappast av överdriven generositet som Swedbank överlät namnet på arenan). Detta är i sig djupt tragiskt och bekymmersamt eftersom det stärker bilden av att korruptionen ökar i Sverige, trots den präktiga självbild vi har. Korruption och mutor är en samhällsröta som definitivt inte hör hemma i en väl utvecklad och välmående demokrati.
Nu har en fantastisk arena fått en storartad fotbollsinvigning denna magiska kväll. Korruptionsstämpeln måste tvättas bort, från Friends Arena och i hela det svenska systemet!




onsdag 14 november 2012

Ödesdagar för Årsta holmar?

I Stockholms stadshus ägnar sig politikerna under dessa två dagar (onsdag-torsdag) åt att debattera och så småningom fatta beslut om stadens budget för det kommande året. Det rör sig om en budget på svindlande 40 miljarder kronor. En promille av det är 40 miljoner kronor. En promille, men ändock väldigt mycket pengar som skulle kunna räcka till många lärare i skolan eller utökad vårdpersonal i äldreomsorgen.

Beloppet 40 miljoner kronor vill Alliansen satsa på att bygga en gångbro till Årsta holmar. Detta vore förödande för många djur och växter som idag lever på de unika holmarna just tack vare det begränsade besökstrycket.

Jag, och många med mig, protesterar kraftfullt mot detta broförslag. I Svenska Dagbladets webbutgåva publiceras idag ett debattinlägg av mig tillsammans med Erik Malm och Mats Lindqvist, MP-politiker i Stockholms stad:

Bevara Årsta holmars unika natur


Gilla gärna på facebook-sidan Nej till bro till Årsta holmar,
och skriv gärna under listan du med: Nej till broförbindelse till Årsta holmar




tisdag 13 november 2012

På fredag är det dags - Stockholm Students for Sustainability!


Som jag nämnt tidigare så har jag hjälpt till med i bildandet av det öppna studentnätverket Stockholm Students for Sustainability. Ett nätverk av detta slaget kan definitivt bli en starkare röst i frågor som rör miljö, klimat och hållbar utveckling, både på det enskilda lärosätet, men också regionalt. När studenter från exempelvis medicinska, naturvetenskapliga och konstnärliga utbildningar möts och diskuterar hållbar utveckling, då sätts fantasin i rörelse och nya idéer ser dagens ljus. Jag, som redan fått en försmak, är övertygad om att detta engagemang kan bidra till ett bättre samhälle och en bättre värld!

I nuläget är ett 40-tal studenter från åtminstone ett halvdussin universitet och högskolor i Stockholmsområdet anslutna. På fredag kväll räknar vi med att bredda nätverket ytterligare. Tillhör du målgruppen? Join us!
För mer information, se vår webbsida på Facebook.


(Den snygga affischen är designad av Kristoffer på Beckmans Designhögskola!)


söndag 11 november 2012

Nauskopi - Att se bortom horisonten



För en dryg vecka sedan läste jag en intressant understreckare i SvD, Mannen som såg bortom horisonten. Étienne Bottineau levde på 1700-talet och gjorde sig känd genom sin väl dokumenterade förmåga att flera dagar i förväg kunna förutspå både landkänning till havs och anländande fartyg till hamn. Bluffmakare har funnits i alla tider, och brukar normalt avslöjas förr eller senare. Men i Bottineaus fall så tycks all befintlig dokumentation bekräfta hans unika förmåga. Bottineau döpte själv denna förmåga till nauskopi.

Nedan några utdrag ur krönikan i Svenska Dagbladet som författats av Sten Niklasson, fd generaldirektör för Patentverket:

Under loppet av fyra år förutskickade han 575 fartygs ankomst till Port Louis, i flera fall fyra dagar innan de blev synliga för andra. Endast under stiltjeperioder innehöll hans rapporter ett mått av osäkerhet i fråga om ankomsttid. 
Den 20 augusti 1784 konstaterade Bottineau en flotta om fyra skepp långt ute till havs. Tidpunkten för deras ankomst kunde han emellertid inte fastställa. Först den 13 september rapporterade han att fartygen skulle anlända Port Louis inom två dygn. Mycket riktigt siktades en fransk örlogseskader om fyra skepp från hamnen den 15 september. Den kommenderande amiralen bekräftade att eskadern legat i stiltje utanför Rodriguez Island under tjugo dagar.
...

Det är frestande att med hänvisning till nu kända vetenskapliga rön avfärda Bottineau som charlatan och skojare. Men faktum är att han inte vid ett enda tillfälle överbevisades om lögn eller spekulation.
Till och med amiralen och sjölorden Louis Mountbatten, som knappast kunde anklagas för vidskepelse, gjorde, innan han mördades av IRA 1979, ett besök på Mauritius, under vilket han uttryckte sin stora respekt för Bottineaus märkliga förmåga.

Bottineau tycks ha tagit nauskopins hemlighet med sig i graven. Det finns naturligtvis spekulationer om att ett tränat öga skulle kunna se dimlika spår av avlägset land eller avlägsna fartyg, eller att de skulle avspeglas på himlen som ett slags hägringsfenomen. Idag finns högteknologiska hjälpmedel som kanske i princip kan göra oss alla till "nauskoper". Men det förtar knappast fascinationen över Étienne Bottineaus förmåga för drygt 200 år sedan.

Jag tycker att denna historia är intressant på flera sätt och jag funderar över om det kan finnas en politikens eller samhällsutvecklingens nauskopi; Skulle man i sanning kunna förutse hur framtidens välfärd kommer se ut som konsekvens av hur den utvecklas idag? Egentligen är det nog många i samhällsdebatten som försöker ge sken av det. Om någon av dem verkligen skulle ha "förmågan" så är vi nog ändå inte mogna att ta till oss budskapet, oavsett vad det förtäljer...

lördag 10 november 2012

Om Apoteket, självtester och rymdgubbar

I gårdagens DN så slogs det upp som en stor nyhet att Apotekets självtester döms ut. Det var kanske lite av en överdrift om man läser artikeln i sin helhet, men icke desto mindre så är det ett viktigt budskap att man inte blint kan lita på denna typ av enkla "labb-analyser" som man kan utföra på egen hand, hemma.
Detta är något som vi biomedicinska analytiker har varnat för i många år, eftersom det i grund och botten är vi som är experter på kvalitetskontroll och kvalitetssäkring av laboratorieanalyser.

Förresten så skrev jag här på bloggen redan för tre veckor sedan om en ny viktig riksdagsmotion på detta tema som riksdagsledamoten tillika biomedicinska analytikern Lena Asplund inlämnat till Sveriges riksdag:
Riksdagsmotion som kan rädda liv

En god vän på Vårdförbundet har också bloggat om gårdagens "nyhet" och fått en rolig kommentar som syftar på Apotekets TV-reklam för dessa självtester, nämligen att de biomedicinska analytikernas kunskap och kompetens kan inte ersättas av UFOn och utomjordingar. Så sant som det är sagt!

En kuriositet i sammanhanget är att Apotekets marknadsdirektör Eva Fernvall, som uttalar sig i DN-artikeln, är f.d. ordförande i Vårdförbundet tillika biomedicinsk analytiker. Jag har haft förmånen att samarbeta med Eva under tiden hon var ordförande i Vårdförbundet och jag samtidigt var ordförande i de biomedicinska analytikernas professionella yrkesorganisation, Institutet för biomedicinsk laboratorievetenskap, IBL. Eva är en av få personer som jag verkligen ser upp till pga hennes stora klokhet och kompetens. Därför tycker jag det är något av en ödets ironi att just Eva ska behöva försvara dessa självtester när hon vet själv att det alltid kommer finnas frågetecken kring användandet av dem.

OBS! Ovanstående innebär inte att jag själv kategoriskt dömer ut självtester och patientnära analyser, men det är viktigt att de är riktigt kvalitetskontrollerade och att de används på ett korrekt sätt.

fredag 9 november 2012

Kocketerande ministrar och varma mackor

Denna fradgakväll - förlåt, fredagkväll ska det vara - så försöker jag efter en intensiv vecka koppla av med Skavlan på SVT1. Men tji fick jag! Efter en kalsongintervju med Fredrik Ljungberg så dyker en norsk politiker upp och koketterar leende att han knappt kan göra varma mackor - i mikron! Detta erkännande drar ned applåder från studiopubliken???
Måtte det vara "burkskratt"!? Tyvärr är det nog inte så, trots att man sänder från en uttjatad studio i London...
Politikern i fråga är Erik Solheim, fd minister i den norska regeringen (jämställdhetsminister!?), och förhoppningsvis är hen bättre på sitt nya politiska uppdrag i OECD-DAC än på att smälta ost och koka ägg.
Med all respekt för Erik som utan tvekan är en ytterst kompetent världspolitiker: Erik, vad sägs om ett genusperspektiv på ditt nya uppdrag?



Stockholm behöver fler utomeuropeiska studenter

DN Debatt Stockholm idag skriver rektorerna för Stockholms Universitet, Kungliga Tekniska Högskolan samt Karolinska Institutet, tillsammans med ordföranden för Mälardalsrådet, Helene Hellmark Knuttsson (S) att:
Antalet utomeuropeiska studenter på Stockholms universitet och högskolor har minskat drastiskt sedan studieavgifter infördes. De negativa effekterna är tydliga och vi riskerar att förlora ett viktigt skyltfönster mot omvärlden. 

Budskapet är viktigt, men knappast nytt. Redan för ett år sedan uppmanades regeringen att återställa inflödet av utländska studenter. Detta eftersom Sverige har förlorat nio av tio utländska studenter.

Jag minns själv när jag på ett internationellt möte i Salzburg för något år sedan redogjorde för de nya studieavgifterna som införts i Sverige. Deltagarna från ett tiotal andra europeiska länder häpnade. Plötsligt har Sverige bland de högsta avgifterna för utländska studenter, åtminstone om de inte tillhör EU...

onsdag 7 november 2012

Hotet mot Årsta holmar och den biologiska mångfalden

Jag har tidigare här på bloggen skrivit en del om de unika Årsta holmar och det hot mot dessa och den lokala biologiska mångfalden som Centerpartiets bro-planer utgör. Dessa inlägg är bl a följande:
Gröna (?) Centern offrar Årsta holmar?
Näktergal och bäver mitt i Stockholm - Rädda Årsta holmar!
Stockholms-centern sänker Årsta holmar?

I det budgetförslag som den styrande Alliansen lägger fram nästa vecka i Stockholms stads kommunfullmäktige så finns dessa broplaner med till en kostnad av 40 miljoner kr. Jag och många med mig tycker att det vore dubbelt olyckligt att lägga så mycket pengar (som säkerligen behövs till stadens välfärd) på att ytterligare reducera den biologiska mångfalden i vår stad, för det kommer definitivt bli konsekvensen av ett brobygge. Detta har stadens egna utredare pekat på och därför avrått från detta.

Hotet mot den biologiska mångfalden är sannolikt ett av de största problemen som mänskligheten har att hantera (se t ex Planetary Boundaries, Stockholm Resilience Centre) och då är det naturligtvis viktigt att vi tar det på allvar i vår lokala miljö såväl som globalt.

Titta gärna på detta inslag från Öppna kanalen där balansen mellan tillgänglighet och skydd av Årsta holmar diskuteras på ett bra sätt:
Årsta holmar blir naturreservat

Och gå in - och Gilla - Facebook-aktiviteten för bevarandet av Årsta holmar och dess biologiska mångfald:
Nej till bro till Årsta holmar

Och slutligen: Skriv gärna på petitionen som finns här.
Tack för ditt stöd!

måndag 5 november 2012

Vårdval och "gyn-marknad"

I ett inlägg igår kommenterade jag en debattartikel angående den haltande vårdmarknaden. I DN Stockholm beskrivs ytterligare ett exempel på detta. När vårdval gynekologi infördes i Stockholms län i början av året så öppnade 12 nya mottagningar, samtliga dock i city eller i länets norra delar. Ingen ny mottagning har öppnat mellan Liljeholmen och Södertälje. Detta trots att behov av nya mottagningar sannolikt finns även där.
Som sagt, det är ytterligare ett exempel på att den s.k. vårdmarknaden är en pseudomarknad som inte fungerar enligt vanliga marknadsekonomiska principer. Och ska inte så göra heller.

Vad händer nu då? Jo, landstinget måste naturligtvis sätta in lockande stimulansmedel för att få nya gyn-mottagningar att etablera sig i de södra delarna. Sedan får vi se hur länge det lönar sig för utförarna.

Om jag och min far...

Jag ser att jag haft förvånansvärt många besök på bloggen med anledning av mitt inlägg om min pappa (Jag och min far). Kanske var det de "konstnärliga" super 8-klippen, huvudsakligen tagna i Italien, som fångat läsare/tittare?

Hursomhelst, som ett förtydligande så vill jag nämna att anledningen till att jag varit och på sätt och vis fortfarande är förbannad, är att min pappa med största sannolikhet blev psykiskt påverkad av att ha varit med i både Spanska inbördeskriget (på Francos sida) och i Andra världskriget. Dessutom hade han inte fått möjlighet att utbilda sig särskilt mycket. Istället tvingades han arbeta hårt redan som barn.

Detta sammantaget gjorde att han var en i flera avseenden udda person att ha som pappa i stockholmsförorten Årsta på 60- och 70-talet. Det var inte bara negativt. Många gånger var det både roligt och berikande. Däremot fanns även mörka sidor, sannolikt pga av pappas upplevelser i livet.
Trots detta så var han alltid en älskvärd far och make, som inte gjorde en fluga förnär.

Jag älskade min pappa och saknar honom fortfarande. Jag önskar att jag hunnit prata mer med honom om hans upplevelser som format honom, och som delvis format mig.
Idag var jag tillsammans med min mamma och min dotter till den fantastiska Skogskyrkogården och satte ett ljus på hans grav. Detta efter att ha bjudit familjen på söndagsmiddag med cannelloni tillagat enligt pappas hemliga recept. Delikat! Jag kanske ska avslöja det här på bloggen någon gång.

söndag 4 november 2012

Partiprogram och marknadsstyrd vård

En hyfsad del av söndagen har jag ägnat, utöver familjemiddag på hemgjord cannelloni, åt att lägga in förslag och kommentarer i Miljöpartiets nya partiprogram som växer fram i en nationellt interaktiv plattform på internet. Nej förresten, inte bara nationellt! Jag såg att bl a MP:s New York-avdelning också varit aktiv.

Jag har svårt att tro att något annat av de etablerade politiska partierna i Sverige har en liknande demokratisk process för att ta fram sitt partiprogram. Utan tvivel så ska det bli spännande att se vad som händer på nästa års kongress då partiprogrammet ska fastställas. Man vet aldrig hur det slutar...
Det är det som är charmen med demokrati ;-)

Några så kallade knäckfrågor i partiprogrammet rör naturligtvis driftformer och konkurrens i välfärden (vård, skola, omsorg), framförallt kanske med avseende på möjligheter till vinstuttag.

Med anledning av det så var det intressant att läsa DN Debatt idag där en KI-kollega, professor Martin Ingvar, m fl pekar på Låg kvalitet och fel utbud risk i marknadsstyrd vård

Debattinlägget är ett slags pressmeddelande om en nybildad organisation, International Consortium for Health Care Outcome (ICHOM), som syftar till att påskynda standardiseringen av mätmetoder i vårdens öppna register. Artikelförfattarna menar att öppna jämförelser i sig är kvalitetsdrivande.

Inledningen i artikeln är som följer:
"Att låta en haltande marknad styra sjukvårdsutbudet är slöseri med skattepengar, samtidigt som den bästa vården bara kommer vissa patientgrupper till del. I Sverige står vårdkostnaderna för 10 procent av BNP, i USA är motsvarande siffra 18 procent. Samtidigt visar de studier som gjorts att det inte finns något direkt samband mellan ökande vårdkostnader och förbättrad hälsa."

Lite senare förklaras:
"Den huvudsakliga orsaken till att marknaden haltar är att marknadens mekanismer är ofullständiga."

Detta är nog ett ofrånkomligt faktum: Marknaden fungerar oftast väl när det gäller att köpa prylar och tjänster, dock ej välfärdstjänster. Det finns ingen lagstiftning som säger att alla som köper bil har rätt till likvärdiga bilar. Välfärdsmarknaden är sannolikt en pseudomarknad, dvs den kan aldrig låtas fungera fullt ut enligt marknadsekonomiska principer där den som betalar bäst vinner, åtminstone inte i en demokratisk välfärdsstat.

Följaktligen så kan knappast en pseudomarknad på lång sikt leda till de förväntade positiva effekterna i form av effektivisering kombinerad med ökad kvalitet och innovation.


lördag 3 november 2012

Jag och min far


Jag var tveksam till att titta på Så mycket bättre ikväll. Ännu en bedagad artist som hyllas efter år av supande och knarkande. Men jag fastnade, och mot slutet av programmet så har jag kapitulerat. Olle Ljungström tycks vara, eller har varit, ett språkligt geni i sina texter. Och som näst sista nummer så slår Magnus Uggla (!) till med en mycket känslomässig blivande klassiker: Jag och min far.

Magnus Uggla, vars pappa gick bort för 12 år sedan, hade tydligen gjort om låten en del. Hursomhelst så var knappt ett öga torrt, inklusive för egen del. Jag har själv ett komplicerat förhållande till min egen pappa - som gick bort för ganska exakt 20 år sedan...

video


Jag inser att jag fortfarande är förbannad. Men inte på pappa, utan på fattigdom, bristfällig utbildning, diktatur och krig. Det var det som formade pappa. Och det har i sin tur format mig.
Det är därför jag engagerar mig. På bilderna syns jag och min far.

video



I ett senare inlägg (Om jag och min far...) har jag utvecklat och kompletterat ovanstående en aning.
Dessutom har jag redan för ett par år sedan berättat om pappa (Maskrosor och maskrosbarn).


torsdag 1 november 2012

Mobilterror i gryningen

Imorse väcktes jag kl 05.30 av en ny digital signal. Det var hustruns nya mobiltelefon, där jag själv varit med om att programmera in väckning till kl 06.30. Yrvaken tittade jag på min egen mobil. Den visade just 05.30 vilket jag syrligt upplyste hustrun om. Samtidigt konstaterade vi båda att man inte kan lita på det, dessa dagar efter tidsomställning, dvs från sommar- till vintertid. Alltså var jag tvungen att knalla upp och bekräfta den tidiga timmen genom att titta på någon annan klocka. Mycket riktigt - mikrovågsugnen visade tiden 05.30.

Jag ramlade tillbaka i sängen och försökte somna om. Hustrun med rätta orolig över hur vi nu skulle vakna i rätt tid? För egen del hade jag bestämt mig för att lita på min egen mobil som var inställd på 07.00 - sovmorgon!

Det var naturligtvis lögn att somna om. Jobbsaker och planering för dagen hade redan börjat snurra igång i hjärnan. Samma sak med hustrun som så småningom kapitulerade och klev upp.

Uppenbarligen hade jag ändå lyckats somna om eftersom jag väcktes av ett inkommande mejl (jag hade kl 05.30 klickat igång nätverket i mobilen eftersom jag tänkte att det ökade sannolikheten att den skulle visa rätt tid...).

Jag tittar på mobilen - klockan är 07.08. Åh, nej! Inte idag igen! Den förb... mobilen!
Nåväl, pulsen går ner efter ett tag. Frukost och tidningsläsning. Så småningom avbryts tillvaron av en munter väckningssignal från min mobil - kl 08.00. Detta trots att väckningen är programmerad till 07.00.

Samma sak har upprepats hela veckan, sedan omställning från sommar- till vintertid. Jag har försökt åtgärda genom att ställa in tiden manuellt, genom att radera väckningen och programmera in på nytt. Inget hjälper.

Så här är det visserligen varje gång vi har en övergång mellan sommar- och vintertid (eller vice versa). Om jag minns rätt så rättar det till sig automatiskt efter någon vecka. Det är bara att uthärda, men visst undrar man över logiken i ovanstående agerande av våra mobiltelefoner!?
Och hur undviker man detta nästa gång???