tisdag 30 april 2013

Samhälle och kapitalism, hand i hand

Varje socialt problem innebär en dold affärsmöjlighet. Detta uttalade managementgurun Peter Drucker redan för fyra decennier sedan.

Det får jag lära mig i ett inlägg på DN Debatt idag - Företagen måste få en ny roll i samhället.

Jag läser just en intressant bok som heter Innovationer i välfärden. Den handlar om s.k. sociala innovationer. Ett exempel på en social innovation är tidningen Situation Stockholm som säljs av hemlösa för att de ska ha en inkomst. Förebilderna heter The Big Issue i London och Street News i New York.

På senare tid har det ökande antalet tiggare på Stockholms gator uppmärksammats en hel del. Min tanke är: Vilken social innovation skulle kunna hjälpa dessa människor på liknande sätt som Situation Stockholm för de hemlösa?

Finns det någon socialt engagerad, kreativ företagare där ute?


måndag 29 april 2013

Begrav NPM med Thatcher

"Margaret Thatcher var en stark förespråkare för New Public Management. Hon begravdes häromveckan. Låt NPM begravas med henne."

Slutkläm av läkaren och professorn Inge Axelsson i sin recension av Maciej Zarembas bok Patientens pris, i SvD idag.

söndag 28 april 2013

Söndagspromenad till Runsa fornborg


Efter att ha bott i Upplands Väsby sedan 5 år så tänkte jag utforska lite nya trakter i min hemkommun. Jag tog mig idag till Runsa där jag först överraskades av den fina Runsa Herrgård från 1600-talet, i privat ägo av släkten Ankarcrona. Hmm, jag har en avlägsen kollega som heter Ankarcrona. Vid tillfälle måste jag fråga om herrgården.


Eftersom herrgården är i privat ägo så var det inte läge att utforska den närmare. Det gick däremot bra när det gäller Runsa fornborg i närheten.


Denna stormansgård tros härstamma från 300-talet. Med det höga läget intill Mälarviken Skarven så var det perfekt läge att ha koll på sin omgivning, samt kontrollera den passerande sjöfarten.


Fornborgen har varit föremål för ett par arkeologiska utgrävningar,     bl a med hjälp av tidigare kungen Gustav IV Adolf. Och det såg faktiskt ut som det pågår vissa utgrävningar även i nuläget


Det var underbart vårväder och solen värmde fint, men i mälarvikarna så låg lite is kvar längst in.


Man ser det inte pga av skogen, men till min förvåning insåg jag att tvärs över viken på "norrsidan" ligger Rosersbergs slott! Om man där går genom slottsparken, ner till vattnet så är det alltså Runsahalvön som man ser på andra sidan viken.



Några hundra meter från fornborgen kan man se en av Sveriges största skeppssättningar. Det är en imponerande gravplats där stora stenblock placerats i form av ett 55 meter långt skepp, med den största och högsta stenen i "fören". Intill kan man se ytterligare gravkullar. Sannolikt var det människorna i fornborgen som använde detta område som gravplats.


I området finns ytterligare gravplatser och dessutom finns en stenlagd eller kallmurad stor grop som användes för vargjakt. Den senare sparade jag till ett senare besök.



Min vana trogen var jag ju tvungen att dokumentera lite vårblomster i backarna. Blå- och vitsippa - samt gul? Jag är usel på floristik. Kanske någon vänlig själ kan hjälpa mig?




fredag 26 april 2013

Välfärdens yrken avprofessionaliseras

I tidningen Dagens Samhälle skriver studentordförandena för framtidens lärare och läkare om hur Toppstyrning och kontroll underminerar välfärden. Det är en bra reaktion från de unga som pekar på de uppenbara riskerna med New Public Management, dvs att vår allmänna välfärd ska drivas utifrån mål- och resultatstyrning. Eller om man vill uttrycka det tydligare: Att vår välfärd ska drivas som ett kommersiellt företag och patienter och barn måste bedömas som lönsamma eller olönsamma.
En skrämmande utveckling anser jag!

Debatt om New Public Management - på Karolinska och i Bromma!

Ikväll så anordnades på Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge, på initiativ av en engagerad läkare, en paneldiskussion om dagens styrmodell för välfärden, New Public Management. Denna styrmodell innebär i princip att vård, skola och omsorg "ska leka affär".

Det stora dragplåstret, som bidrog till att fylla hela Birke-aulan, var utan tvekan journalisten och författaren Maciej Zaremba som alltså skrivit de oerhört uppmärksammade artiklarna om Den olönsamma patienten.

Medverkade gjorde även bl a oppositionslandstingsrådet (S) Helene Hellmark Knutsson (till vänster i panelen).


Jag hann lyssna på Maciej Zarembas inledning, men tyvärr inte mycket mer än så. Däremot, innan jag var tvungen att rusa, så passade jag på att direkt ur handen på förläggaren Svante Weyler köpa Maciej Zarembas busfärska bok Patientens pris - ett reportage om den svenska sjukvården och marknaden.

Boken väckte intresse bland människorna på MP Brommas öppna medlemsmöte, som jag tillsammans med Annika Hjelm, var inbjuden till för att diskutera den motion vi lagt i landstingsfullmäktige: Tryck på pausknappen! Det är dags att utvärdera konkurrensutsättningen i vården. Det var alltså en ödets ironi att jag tvingades lämna Zarembas framträdande inför hundratals vårdanställda för att medverka på Miljöpartiets lokalmöte i Bromma på samma tema.

Sammantaget kan jag säga att vi hade en mycket bra diskussion, tillsammans med bl a partiets hälso- och sjukvårdspolitiska talesperson i landstinget, Helene Öberg. En känsla från denna kväll är att de indignerade stämningarna mot NPM ökar successivt i omfattning, och det vore både märkligt och olyckligt om inte MP i sammanhanget lyckades tydliggöra sin inställning.

Jag menar att MP måste erkänna och våga diskutera de segregerande effekterna av det fria valet, vilket är ganska tydligt inom dagens skola, det finns bevis för det inom äldreomsorgen och risker kan anas även inom hälso- och sjukvården.

Kanske bör partiet snarast möjjligt landa i slutsatsen att konkurrens och valfrihet leder till ojämlikhet och segregation - MEN om vi ser det som viktigt att behålla valfriheten så ska den åtminstone vara idéburen, inte kommersiellt inriktad..

Hursomhelst, det var en intressant och mycket givande kväll som förhoppningsvis utgör en konstruktiv fortsättning på en nödvändig diskussion, inom MP och mellan medborgarna. Vilken välfärd vill vi ha i framtiden?




onsdag 24 april 2013

Patient = "Utgångspunkt för en önskad beställning"?

Denna definition av ordet patient - "Patienten är utgångspunkten för en önskad beställning respektive beställning" (?) - finns att läsa i Maciej Zarembas avslutande och uppföljande del i den numera enormt uppmärksammade artikelserie om de förödande effekter som New Public Management (NPM) har på den svenska sjukvården - "Den olönsamma patienten".
NPM tycks ha haft samma negativa effekt på vården även i våra grannländer Danmark och Norge, men där har man i högre grad förstått att reagera. Maciej Zaremba ger exempel på detta och påtalar då också det märkliga faktum att, i jämförelse, så lyser NPM-debatten med sin frånvaro i vårt land. Varför är det så!? Ja, det är verklligen en berättigad fråga.
Maciej Zaremba refererar till ett gammalt debattinlägg i tidningen Politiken:
Tilgiv os - vi vidste ikke, hvad vi gjorde.

Det vill säga, Förlåt oss - vi visste icke vad vi gjorde.

Ett antal höga tjänstemän, som själva medverkat i att införa det NPM-typiska kontrakts- och uppföljningsmonstret, förklarar ärligt och ödmjukt att de aldrig kunde ana konsekvenserna av detta system - och att det nu är viktigt att utveckla ett i sanning kvalitetsbaserat välfärdssystem.

Avslutningsvis ytterligare ett exempel på den termlista som, enligt Maciej Zaremba, Stockholms läns landsting (SLL) ska ha utvecklat: För den som undrar vad ett telefonnummer är så har SLL svaret:
"sifferföljd som man slår för att komma i förbindelse med viss abonnents telefon"

Fullkomligt underbart eller hur? Man blir full i skratt - men borde egentligen gråta av sorg när man tänker på det slöseri och det lidande som denna lista utgör endast en symbol för. Bedrövligt är naturligtvis att listan finns i verkligheten och kan hittas på webben, åtminstone än så länge:
SLL_Termlista


tisdag 23 april 2013

"Klimatförändringen är en man"

Ja, så skriver idag Katrine Kielos i inlägg nr 5 av Dagens Nyheters utmärkta och tankeväckande serie "Min tid på jorden":
Klimatförändringen är en man

Det är egentligen inte något revolutionerande, eller ens uppseendeväckande påstående. Istället stillsamt klarsynt och sakligt, men Katrine Kielos motiverar och argumenterar med ett antal argument som utgör tacksamma one-liners i ett blogginlägg som detta, t ex:

"riktiga män äter inte grönsaker
"riktiga män går inte till doktorn för småsaker
riktiga män har inte sex med kondom

Manliga, självsäkra statements - som dödar varje dag.

Katrine Kielos avslutar med följande:
"Planeten roterar inte bara för oss allena.

Vetenskap är en form av förundran.

Kunskap är en form av kärlek.

Är det för sent att rädda oss själva?

Kommer vi förändras, eller kommer vi att dö?
 
Vad ”en riktig man” är och inte är, kan faktiskt vara den mest centrala frågan i hela klimatdebatten."

Som sagt, tankeväckande, för en medelålders vit man som undertecknad.
Jag rekommenderar dagens inlägg i DN, liksom de tidigare i samma serie.

söndag 21 april 2013

Till Monets trädgård - med tåg eller flyg?


I Dagens Nyheter läser jag idag om en Promenad för alla sinnen i den franske målaren Claude Monets trädgård i byn Giverny, åtta mil från Paris. Det återuppväcker härliga minnen från mitt och hustruns besök där förra påsken. Tyvärr så var det för tidigt för att blåregnet vackert skulle pryda den japanska bron över en damm smyckad med blommande näckrosor. Men trädgården är ändå så fiffigt anlagd att man kan avnjuta olika sorters blomster beroende av säsong. Därför fanns det en hel del att njuta av även i tidiga, och ganska kyliga, april förra året. Fotona är tagna vid vårt besök.


Monets trädgård.som har 600 000 besökare varje år, drivs av en stiftelse, Fondation Claude Monet. Om man inte har möjlighet att besöka trädgården IRL så är stiftelsens hemsida värd ett besök.


I DN-artikeln så rekommenderas föredömligt att ta sig till Frankrike och Giverny med tåg, och njuta även av själva resandet i lagom tempo. Det ständigt lika märkliga är ju emellertid att tågresan kostar ca 3000 kr medan flygresan kostar endast en tusenlapp. Återigen blir det väldigt tydligt att något är galet. Genom att ta flyget så orsakar jag en mycket större negativ påverkan på miljö och klimat. Hur kommer det sig att flyget fortfarande är så kraftigt subventionerat - av oss skattebetalare!?
Flyget borde i högre grad bära sina egna kostnader, inklusive en rättvisare koldioxidskatt.



Hmm, för att lugna sinnet en aning så kanske det är läge att ta sig till Millesgården på Lidingö för att se den aktuella utställningen Målare i Normandie, Underbara impressionister, där bl a verk av Monet ingår.







lördag 20 april 2013

Seminarium om sjukdomen ME/CFS 15 maj

Riksföreningen för ME-patienter (RME) anordnar återigen ett intressant seminarium om den relativt okända sjukdomen myalgisk encefalomyelit (ME, ibland med den något felaktiga tilläggsbenämningen Chronic Fatigue Syndrome). Tid och plats för seminariet är kl 13-17 den 15 maj i Landstingshuset i Stockholm.

ME är en neurologisk sjukdom med uppskattningsvis 40 000 drabbade i Sverige.

Seminarieprogrammet innehåller följande inslag:

Sökande efter mikrobiella biomarkörer vid ME/CFS
Jonas Blomberg, professor i klinisk virologi vid Uppsala Universitet

Mabthera (Rituximab) vid neuroinflammatoriska sjukdomar
Fredrik Piehl, professor i neurologi vid Karolinska Institutet

Behandling med LDN (lågdos-Naltrexone) och de neurologiska aspekterna av ME/CFS
Anders Österberg från ME-mottagningen på Gotahälsan i Mjölby

Erfarenheter från ME/CFS-rehabiliteringen på Danderyds sjukhus
Docent Indre Ljungar från Danderyds sjukhus

Forskning kring OSU-6162
Olof Zachrisson från Gottfries Clinic i Mölndal


En av föreläsningarna handlar om det immunmodulerande läkemedlet Rituximab som uppmärksammats mycket på sistone, som möjlig behandling mot ME. Jag har tidigare skrivit om Rituximab bl a här och här.

En annan av presentationerna kommer sammanfatta erfarenheterna från den tillfälliga (?) ME-mottagningen på Danderyds sjukhus. För egen del anser jag att det sannolikt vore djupt olyckligt om denna viktiga vårdenhet skulle avvecklas. Jag har uppfattat positiva signaler om möjligheten till en fortsättning även efter detta år. Jag hoppas verkligen att det stämmer!

För mer information om ME-seminariet, klicka här.


fredag 19 april 2013

Politik och allergi


Som jag nämnde i tidigare blogginlägg så deltog jag idag på Allergy Day anordnat av Centrum för Allergiforskning (CfA). Detta är ett s.k. Centre of Excellence som bidragit till mycket värdefull forskning inom astma, allergi och överkänslighet. Enligt olika uppskattningar så har kanske 30-40% av befolkningen någon typ av besvär inom dessa områden.
För egen del vet jag att jag är överkänslig mot krabba (men bara det, tack och lov eftersom jag älskar skaldjur). Dessutom har jag förmodligen någon slags pollenallergi eller liknande.

Jag tror att var och en av er som läser detta antingen har egna astma- eller allergibesvär, och/eller så har ni det hos nära och kära, bland vänner och bekanta.
Med andra ord så kan detta utan tvekan ses som folksjukdomar, men som bilden ovan visar så debuterar astma oftast tidigt i livet, till skillnad från andra folksjukdomar som cancer och diabetes. Astma och allergi orsakar oftast problem och lidande, samt betydande kostnader för både individ och samhälle, under en betydligt längre period av livet än de flesta andra sjukdomar.

Följaktligen finns behov av en tydlig nationell strategi inom astma- och allergiområdet. Det behövs också en samlande kunskaps- och forskningsresurs med ett nätverk av tvärvetenskaplig kompetens. Men, hallå! Det finns ju redan! I form av Centrum för Allergiforskning.
Följaktligen är det viktigt att detta omfattande och kunskapsskapande centrum får utvecklas vidare. Och detta trots att grundaren Vårdalstiftelsen nu avslutar sitt stöd. Sedan Torbjörn Larsson, tillika landstingspolitiker (KD), tillträdde som VD för stiftelsen för ett antal år sedan så har han varit tydlig med att Vårdalstiftelsen, trots sitt namn (VÅRD och ALlergi) och trots stadgar, ska fokusera på vårdfrågor i övrigt.

Dessutom så tycks Stockholms läns landsting, genom beslut av Alliansen, vara beslutet att göra detsamma, dvs ta sin hand ifrån CfA. Mycket olyckligt anser jag, i likhet med Conny Fogelström som lagt en interpellation i landfstingsfullmäktige om detta.

Nåväl, nedan ses en av många intressanta posters (forskningsaffischer) på konferensen idag. Den visar resultat av ett forskningsprojekt där man tittar på varför människor med antroposofisk livsstil tycks ha lägre förekomst av allergier. Just i detta projekt så har man hittat skillnader i proteinsammansättningen i bröstmjölk (!)
 

MP på konferens om allergi o astma


Idag har jag, både som KI-lektor och landstingspolitiker för Miljöpartiet, deltagit på Allergy Research Day anordnad av Centrum för Allergiforskning (CfA). Sedan detta centrum bildades för drygt ett decennium sedan så har fantastiskt mycket forskning och nätverkande, nationellt och internationellt, åstadkommits. Som fd styrgruppsledamot i CfA så unnar jag mig att känna stolthet över detta.

Samtidigt känner jag viss oro eftersom den styrande majoriteten i Stockholms läns landsting håller på att avveckla sitt stöd till CfA. Oförståeligt i mina ögon!

Nåväl, när jag skriver detta så är konferensen inne i slutskedet och ska avslutas med en paneldebatt. I den kommer min partikollega Helene Öberg, sjukvårdspolitisk talesperson för MP, ingå. Bra att MP syns ordentligt i sammanhanget eftersom det har klara kopplingar till hållbar utveckling.

När det gäller exempelvis pollenallergier så kommer detta hälsoproblem öka i takt med att den globala uppvärmningen och klimatförändringar förlänger pollensäsongen och introducerar nya växtslag i vårt land.

I efterhand kan jag säga att Helene Öberg gjorde en utmärkt insats. Hon lyfte fram bl a betydelsen av förbättrad miljö i landets skolor (där 40% anges ha fuktskador!?), och att kunskasöverföring från forskning ut i vården förbättras. Helene lyckades t o m på ett självklart och muntert sätt uppmana alla som ville ha förbättringar att rösta på ett parti som - tyvärr - aldrig ännu suttit i regeringen (dvs MP, inget annat parti...).

torsdag 18 april 2013

Negativa effekter av New Public Management

New Public Management (NPM) är en neoliberal styrmodell som i korthet går ut på att t ex vård, skola och omsorg ska drivas enligt affärsmässiga principer, ungefär på samma sätt som kommersiell varuproduktion. Jag är mycket skeptisk till NPM:s lämplighet som medel att öka kvaliteten i de "mjuka", mänskliga välfärdsområdena. Jag är rädd att NPM snarast kan skada dessa grundläggande och viktiga samhällsfunktioner.

I ett debattinlägg i Dagens Nyheter igår så konstaterar forskare vid Uppsala universitet lite förvånade att
Offentlig styrning. Den hårt drivna marknadsstyrningen av offentlig välfärdsproduktion (NPM) har medfört oönskade och rent av skadliga bieffekter. Där NPM verkligen skulle göra nytta, till exempel inom infrastrukturområdet, tillämpas systemet märkligt nog inte alls.

I tidningen Dagens Samhälle nr 15/2013 får jag ytterligare vatten på min kvarn genom följande artiklar och debattinlägg (inte ännu på webben?):

Kommuner hindrar insyn i privat äldrevård
När förskolor, skolor och äldreomsorg lämnas över till privata entreprenörer minskar allmänhetens insyn. Det som en gång var offentlig information förvandlas till företagshemligheter. Kommunerna kan motverka hemlighetsmakeriet, men låter medvetet bli att göra det.

Intervju med Metta Fjelkner, avgående ordförande i Lärarnas Riksförbund
som ger underkänt till förhoppningen att friskolor skulle fungera som lönelyftare för lärarna: Lönerna är lägre i friskolorna...

Metta Fjelkner ger också underkänt för den lagstadgade likvärdigheten i skolan. Som väl alla vet idag så går utvecklingen i motsatt riktning och segregationen i skolan ökar...

JB Education, tidigare John Bauergymnasierna, lägger ner utbildning i Jönköping
och lämnar därmed ett 40-tal elever i sticket eftersom de inte kan fullfölja det program de påbörjat. JB har tidigare beslutat lägga ner gymnasieskolor i Mölndal, Uddevalla, Värnamo, Borås, Umeå, Karlshamn och Sundsvall.
Jag lider med eleverna...



Angående NKS - Dyr OPS ger falsk trygghet


Efter gårdagens blogginlägg om att Nya Karolinska försenas och fördyras där jag tipsar om ett inslag på YouTube så har jag fått en bra fråga om OPS (Offentlig-Privat Samverkan) som är värd att lyfta fram:

"Du nämner i inslaget att OPS kan innebära att den trygghet det innebär är skenbar, och att skattebetalarna i slutändan kan få stå för riskerna i alla fall. Hur kan det komma sig?"

Jo, finessen med OPS är ju att betala lite (?) extra till bolaget/byggherren just för att slippa ett ekonomiskt risktagande. Bolaget brukar, för att skydda sig själv, bilda en så kalla Special Purpose Vehicle (SPV) som utgör en slags inkapsling av själva OPS-uppdraget. I NKS-affären bildar Skanskas och Innisfrees gemensamma projektbolag Swedish Hospital Partners denna SPV.

Men som jag nämner i videoinslaget på Youtube så har det hänt att uppdragstagare, t ex Innisfree (!), har hoppat av OPS-affärer (eller som de heter på engelska, Public Private Partnership).

Detta framgår bl a av en utfrågning i det brittiska parlamentet där man genomlyst för- och nackdelar med OPS/PPP där ett utdrag ses nedan.

"Question 4. Is there significant risk transfer to the private sector or is it more apparent than real?"

" 30. The underlying principle of PFI and PPP is that risk is transferred from the public to private sectors and yet there is no comprehensive evaluation or independent research on the actual risks of PFI contracts. UNISON's report "Public risk for private gain?" (July 2004) illustrated the often illusory nature of risk transfer of PFI and PPP schemes.

31. Failed PFI contracts, on too many occasions, have had to be rescued by the public sector meeting additional costs. The failed Metronet PPP went into administration just four years into its £17 billionn contract to modernise two thirds of the London Underground and the failure has cost the taxpayer £410 million.

32. The current economic climate is leading to huge pressures on contracts and pressures on PFI companies leading to the collapse of a number of PFI schemes. Companies that got into serious problems in the past include Jarvis, Ballast, Melville Dundas and Metronet. Recent projects facing severe problems include the Defence Animal Centre, a project for 29 Cornwall schools and the collapse of William Verry a facilities management contractor for Hackney Council's secondary schools. In theory, the special purpose vehicle should replace a failing company and there should be reasonable continuity for the public authority. In practice they face higher charges as in Tower Hamlets and Cornwall, where the financier and investor, Abbey and Innisfree, both withdrew, leaving the councils to pick up the pieces.

33. The public sector generally retains demand risk—the number of patients or prisoners or pupils—with the result that if demand changes, the public sector again picks up the bill. A number of PFI schools have had to close due to falling pupil numbers, leaving public bodies with huge financial liabilities. When the newly built Comart and Media Arts School closed in Brighton after pupil numbers halved, Brighton Council had to pay PFI contractors £4.5 million for terminating the PFI deal. And, NHS Wandsworth is faced with costs upwards of £350 million for the Roehampton PFI Queen Mary's hospital which cost £73 million to rebuild, due to the hospital using more services than planned. The high level of repayment is likely to impact on future health services. Without PFI, the long term costs of adapting to significant changes in demand would be much more manageable.

34. In refinancing deals, the public sector can end up with more risk, without commensurate reductions in their charges. At the Norfolk and Norwich University Hospital Trust the PFI consortium made a windfall profit of £115m and increased their annual rate of return to investors from 19% to 60%. The new deal left the hospital with a longer contract and greater potential liabilities of up to £273 million, if the contract was terminated early. The deal was described by the Commons' public accounts committee as "the unacceptable face of capitalism."

Avslutningsvis vill jag understryka att jag inte är absolut motståndare mot OPS, tvärtom! Det kan sannolikt vara ett bra affärsupplägg för offentlig förvaltning i flera fall. Men det kanske inte var så lyckat att använda OPS i NKS-bygget med tanke på affärens storlek, Sveriges och Stockholms oerfarenhet kring OPS - och med tanke på att det bara blev en enda anbudsgivare vid upphandlingen...

 

onsdag 17 april 2013

Nya Karolinska försenas och fördyras

 
I Svenska Dagbladet meddelas idag att den slutgiltiga invigningen och driftsättningen av Nya Karolinska Sjukhuset i Solna (NKS) kommer skjutas upp ett halvår och att kostnaderna ökar med 600 miljoner kronor. Anledningen är att man pga vårdplatsbristen beslutat att bl a bygga några extra våningar på den s.k. strålbunkern. Landstingsrådet Stig Nyman (KD) uttalar i sammanhanget att han vill väcka frågan om att upplösa sammanslagningen mellan Karolinska Solna och Karolinska Huddinge. Ett intressant uttalande utifrån ett regionalpolitiskt perspektiv tycker jag, men det finns naturligtvis många aspekter att väga in.
För den som vill höra mer av både Stig Nyman och undertecknad när det gäller NKS så rekommenderas ett inslag på YouTube där ett par duktiga elever från en medieutbildning intervjuat oss båda (enligt uppgift så ställde finanslandstingsrådet Torbjörn Rosdahl inte upp...)
Rent allmänt så visar inslaget ganska tydligt att Stig Nyman och jag har lite olika syn på NKS, vårdplatser och OPS. I inslaget så nämner förresten Stig även planerna på en tillbyggnad ovanpå strålbunkern.

(I inlägget ses dagsfärska foton av det pågående bygget)

tisdag 16 april 2013

Sveriges befolkning: NEJ till vinster i välfärden!

SOM-institutet offentliggjorde idag den stora SOM-undersökningen 2012 som besvarats av 18 000 svenskar. Resultatet har snabbt uppmärksammats i media, t ex:

Starkt motstånd mot vinster i välfärden (Dagens Industri)

Majoriteten emot vinster inom offentlig sektor (Ekot)

Klart nej till välfärdsvinster (SVT)

Tyvärr så verkar det som att de flesta partiledningar (inklusive MP:s) går i otakt med befolkningen och de egna väljarna när det gäller denna fråga. Det är djupt olyckligt, och inte i längden hållbart.

För egen del menar jag att vi dag har en hel del bevis och erfarenheter som pekar på de skadliga effekterna när vård, skola och omsorg ska drivas i vinstsyfte. Men det egentligen starkaste skälet till att avskaffa vinster i välfärden är den alltmer gnagande känslan i mitt hjärta att detta är fel. Våra barn, sjuka och äldre ska inte utsättas ens för risken att drabbas av girighetens fula tryne. Och jag vet att denna känsla delas av allt fler. Det känns bra. Tillsammans kan vi styra vårt samhälle mot en mänskligare välfärd grundad i omtanke och professionalism!

Tankesmedjan Cogito om vinster i välfärden

En klok partikollega i landstinget, Annika Hjelm, ingår i den gröna tankesmedjan Cogito och har där nyss skrivit om Vinst i välfärden - hot mot sammanhållningen. Annika skriver där om det märkliga glapp som finns mellan väljare och partiledningarna i fråga om vinst i välfärden.
"Svenskar är betydligt mer negativa till vinstuttag i privat vård, skola och omsorg som drivs med skattemedel än den politik som bedrivs. Trots detta försvarar både Socialdemokraternas och Miljöpartiets ledningar envist rätten för företag att ta ut vinster från välfärden."

Ja, visst är det märkligt. Och än mer märkligt blir det när man idag hörde om den omfattande opinionsundersökningen från SOM-institutet som visar att en majoritet av svenskarna är emot vinster inom välfärden.
Detta förtjänar ett eget blogginlägg här!

torsdag 11 april 2013

Skolministern erkänner att fria skolvalet kan leda till segregation

 
Igår deltog jag på ett seminarium som Svenskt Näringsliv bjudit in till, Friskolornas framtid i stöpsleven. Efter ett par intressanta presentationer, bl a av Mikaela Valtersson, vice VD för Kunskapsskolan samt forskaren tillika politiske konsulten Erik Lakomaa (bilden ovan) så var det dags för debatt mellan utbildningsminister Jan Björklund (FP) och Ibrahim Baylan (S). Mycket energi lades på att försöka reda ut vad socialdemokraternas kongressbeslut betyder, angående vinster i välfärden. En tolkning av detta (den enda tolkningen?) är att det skulle ge möjlighet för kommunerna att säga nej till friskolor ("kommunalt veto").

När det kom till diskussion om det fria skolvalets ev negativa konsekvenser i form av ökad segregation (vilket bl a Skolverket pekat på), så erkände båda politikerna - med mer eller mindre emfas - att detta förmodligen stämmer. Men samtidigt så var båda tydliga med att det inte var aktuellt att avskaffa det. Detta motiverades med en målande beskrivning av att det fria skolvalet, enligt Jan Björklund, bidragit till den första slöjbeklädda eleven i en av de finare innerstadsskolorna.
Dvs det fria skolvalet kan också ses som ett verktyg att minska segregation.
Frågan är emellertid åt vilket håll det överväger mest...

Hursomhelst, efter att ha hört dessa företrädare så stod det klart för mig att det fria skolvalet sannolikt är här för att stanna. Har man väl släppt ut anden ur flaskan så är det närmast omöjligt att trycka tillbaka densamma - om man nu skulle vilja det.
Den viktiga frågan blir i så fall: Hur behåller man det fria valet samtidigt som största möjliga likvärdighet bibehålls? Det är förmodligen den stora utmaningen för framtiden.

Å andra sidan så har jag just skaffat boken Barnexperimentet där Per Kornhall efter en sannolikt mördande kritik av dagens svenska skola avslutar med konstruktiva förslag hur vi ska kunna rädda densamma, bl a genom Återförstatligande, Avskaffande av vinster samt Avskaffande av det fria skolvalet (!)

Förresten, skolseminariet ovan finns tillgängligt på SVT Forum:
Seminarium om friskolans framtid

Mot slutet försöker jag, något nervös tyvärr, fråga hur Björklund och Baylan ser på det politiska misslyckandet med att erhålla en riktig mångfald av idéburna skolor genom så kallade SVB-bolag (bolag med särskild vinstbegränsning). Det är förvisso svårt att kortfattat förklara syftet med SVB, men Jan Björklund bör definitivt känna till dem väl och därför blev jag en aning förvånad över hans ganska aggressiva svar. Uppenbarligen tycks det inte finnas något intresse från det hållet att försöka återupprätta den ursprungliga tanken med SVB och en idéburen välfärd. Trist.

För den som vill veta mer om SVB så rekommenderar jag exempelvis Sektor 3:
Den misslyckade välfärdsreformen



onsdag 10 april 2013

Vaffa = Vård av förälder?

 
För många så är termen Vabba bekant; Vård av barn, vilket vanligtvis berättigar till en ersättning på 80% av ordinarie inkomst. Frågan är om det börjar bli dags att införa även termen Vaffa, dvs Vård av förälder (eller annan äldre anhörig)?

Igår kväll lyssnade jag på den mycket kunniga och sympatiska professorn i socialt arbete med inriktning mot omsorg, Marta Szebehely när hon höll en föreläsning med rubriken Att vara gammal och få nej, nej, nej...

Värd för detta seminarium på ABF-huset var Gröna Seniorer, Miljöpartiets "äldre-sektion". Professor Szebehely pekade på att antalet äldreboenden minskat det senaste decenniet, men att hemtjänsten inte kompenserat tillräckligt för det ökade hjälpbehovet i hemmet. Följden  blir att alltmer av ansvaret läggs på de anhöriga, t ex vuxna barn som måste ta hand om sina gamla föräldrar. Detta tycks i sin tur få som konsekvens att den anhöriga - oftast en kvinna - tvingas ta ledigt från jobbet, kanske dra ner på arbetstiden - eller t o m sluta sin anställning.

 


Bilden nedan visar för olika länder sambandet mellan utbyggd äldreomsorg och andel kvinnor i förvärvsarbete. Sverige ligger i topp - än så länge?



Marta Szebehely var noga med att lyfta fram även några positiva aspekter, såsom att Sverige med relativt höga födslotal, ser ut att år 2050 ha en hyfsat balanserad ålderspopulation. Detta till skillnad från Japan, Sydkorea och Italien där det föds få barn och där de äldre ökar snabbt i antal. Vem ska ta hand om dem? Och vad beror det på att dessa länder har denna negativa utveckling? Jo, åtminstone en del av förklaringen är att de har betydligt sämre barnomsorg jämfört med Sverige! Så kan man alltså se hur barnomsorgen har en effekt på äldreomsorgen.



 Slutord:
 
 
Avslutningsvis en interiörbild från det fina ABF-huset på Sveavägen, där kunskap i alla dess former erbjuds alla praktiskt taget varje dag och kväll - ofta gratis. Helt enkelt en fantastisk bildningsresurs för människor! 
 




söndag 7 april 2013

I kölvattnet av Zarembas artiklar

På DN Debatt idag så kolliderar två motsatta aspekter och kommentarer till Maciej Zarembas mycket uppmärksammade artikelserie om vården och Den olönsamma patienten.

Den ena kommentaren kommer från Svenska Läkaresällskapet som under rubriken Läkekonst har ersatts av sjukvårdsproduktion bekräftar att "Zaremba beskriver  vår verklighet". Bland annat säger man att "Läkarkåren har helt enkelt inte hunnit med i svängarna när sjukhus och landsting, ofta snabbt och efter ytlig analys av inhyrda konsulter, infört nya NPM-baserade modeller som sällan eller aldrig är evidensbaserade."

Främst det sistnämnda är värt att understryka, dvs att vården som i övrigt ska baseras på vetenskap och beprövad erfarenhet, idag styrs av New Public Management (NPM), en styrnings- och finansieringsmodell lånad från tillverkningsindustrin. Och utan evidens för att den bidrar på ett positivt sätt till hälso- och sjukvården, eller för den delen hela den allmänna välfärden.

Om jag ska uttala något negativt om Läkaresällskapets inlägg så är det att man, föga förvånande, lägger allt fokus på läkaryrket och nämner knappt att hälso- och sjukvården faktiskt är beroende även av några andra legitimerade professioner...
Hela inlägget landar naturligtvis i att läkarna bör hitta tillbaka till att leda vården (sic!)

Ovanstående inlägg balanseras intressant nog på motstående sida av ett inlägg av Roger Molin, f.d. chef för sektionen för hälso- och sjukvårdsfrågor på Sveriges kommuner och landsting (SKL). Molin är kritisk till Zarembas sätt att på ett anekdotiskt sätt förmedla en nattsvart bild av svensk vård. Under artikelrubriken Färre vårdplatser är inte detsamma som sämre vård så bemöter Molin på ett skickligt och kunnigt sätt Zarembas negativa bild av hur NPM har format (missformat?) dagens sjukvård. Visst har Molin en poäng, eller kanske t o m flera, i sina bemötanden. Zaremba är ju förvisso journalist men också författare som vet hur man väver en sammansatt historia av samhällskritik på ett sätt som berör och väcker uppmärksamhet. Samtidigt är det sällan utan poänger även i Zarembas beskrivningar.

Värt att påtala i sammanhanget är också att Roger Molin numera är regeringens nationella vårdvalssamordnare och följaktligen har i uppdrag att sprida budskapet om vårdval (och NPM?) som välsignelse för vården.

Som sagt, två intressanta debattinlägg som bidrar till att nyansera bilden av den komplexa situation som svensk hälso- och sjukvård utvecklas mot - förmodligen både på gott och ont.

För egen del är jag rädd att NPM riskerar att leda oss i fel riktning, mot en allt mer fragmenterad, segregerad, kostsammare och generellt sett sämre välfärd. Vi ser mönstret tydligt i skolan, vi kan ana det i äldreomsorgen och kanske även i sjukvården. NPM har säkert bidragit med en del goda effektiviseringar, men som alltid så är det nog dags för pendeln att byta riktning snarast möjligt.



fredag 5 april 2013

Visst ökar vinstuttaget segregationen i skolan

Häromveckan gick Kungliga Vetenskapsakademin (KVA) ut med hård kritik av det fria skolvalet och vinstuttag i skolan vilket jag gärna lyfte fram här på bloggen.
Denna kritik har därefter bemötts av mer eller mindre relevanta inlägg. Idag publiceras en slutreplik från KVA:s kommitté för skolfrågor med den tydliga rubriken
Visst ökar vinstuttaget segregationen i skolan

Sista stycket i texten är värt att lyfta fram:
"En av skollagens portalparagrafer är att alla barn ska ha en likvärdig utbildning. Skillnaderna mellan skolor ökar snabbt i Sverige. Hellre än inlägg grundade på undersökningar av tveksam vetenskaplig halt skulle vi därför vilja se förslag från företrädare för de politiska partierna om hur vi ska minska segregationen, öka likvärdigheten, och vända den negativa resultatutvecklingen i skolan. Vi noterar att de länder som världens regeringar och utbildningsdepartement åker till, för att inspireras av skolsystem med höga resultat och hög likvärdighet, är till exempel Finland, Singapore och Kanadas delstat Ontario. De åker inte till Sverige där reformerna skapat ökad olikvärdighet och sjunkande resultat. Bara det borde stämma till eftertanke i debatten."


torsdag 4 april 2013

Tillsätt kriskommission för tryggare akutsjukvård!

Idag skriver Miljöpartiets Helene Öberg på DN Stockholmsdebatt om hur vi vill stärka den krisande akutsjukvården i Stockholm. Här är föreslagna punkter i korthet:

1. Tillsätt en kriskommission för att omgående öka antalet vårdplatser.

2. Nej till Alliansens besparingar på ca 700 miljoner kr årligen i sjukvården.

3. Ökat förbättringsarbete.

4. Höj gränsen för när sjukhusen inte längre får betalt för extra sjukvårdsvolymer utöver det som  beställts (från dagens 104% till 108%).

5. Sluta ta ut straffavgifter från sjukhusen. MP vill istället avsätta pengar för att lösa de flaskhalsar som skapar väntetider för patienterna.

6. Vårdpersonalens lediga tid måste vara tid för återhämtning. Planeringen av vården måste ske med större framförhållning och med respekt för medarbetarnas rätt till fritid.

Miljöpartiet vill satsa på hälso- och sjukvården så att den bättre möter befolkningens behov av vård samtidigt som medarbetarna har en god arbetsmiljö!

Läs hela debattinlägget här:
Tillsätt kriskommission för tryggare akutsjukvård